I en kommande prognos slår Boverket larm om att bristen på bostäder kommer att bli ännu värre de kommande åren. Men redan nu är det svårt för många att hitta en bostad. Förklaringen är enkel: Det byggs för lite och för dyrt, säger Hans Lind, som är professor i fastighetsekonomi på KTH.

– Det som byggs är dyra bostäder i bra lägen. Det behövs ett utbud som vänder sig till bredare grupper. På andra marknader finns det produkter både för hög- och låginkomsttagare. Men inte på bostadsmarknaden.

”Tillbaka i 1930-talet”

Vad kan det få för konsekvenser om bostadsbyggandet inte tar fart?

– Det är svårt att säga vad de långsiktiga konsekvenserna blir. Men vi är lite tillbaka i 1930-talets trångboddhet i vissa områden. Om alla ska ha lika möjligheter måste alla bo drägligt. Barnen måste kunna göra sina läxor. Allt fler får inte de förutsättningarna. Man kan bara spekulera i vad det kan leda till.

Han säger att problemet ligger såväl hos staten som hos kommunerna och byggföretagen. Men staten har det största ansvaret, enligt Hans Lind:

– Länge behövde vi inte bygga nya bostäder, vi kunde leva på miljonprogrammet. Det har skapats ett regelverk som försvårar byggandet. Staten har lagt fast reglerna och måste nu röja upp i regelträsket för att vi ska kunna bygga billigare bostäder.

”Planerar inte för billiga bostäder”

Men är det inte svårt att bygga billigt?

– Det är absolut inte omöjligt. Det finns redan en rad produkter med enklare standard. De byggs delvis av importerade delar och monteras ihop. Men kommunerna planlägger inte för att bygga sådana bostäder.

En annan orsak till att byggandet går trögt är att de som bor där nya bostäder planeras ofta har invändningar.

– Det kan handla om att grönområden tas i anspråk, att man befarar att ett områdes status sjunker om det flyttar in människor med lägre inkomster. Men alla tycker det är trevligt med höginkomsttagare och gärna att man bygger på gamla industritomter där marken ändå redan är använd. Det är inte lätt för kommunpolitiker att få igenom bostadsprojekt, säger Hans Lind.

”Bankerna måste ändra sina regler”

Han menar att även bostadsrätter kan byggas billigare. Och att bankerna måste ändra sina utlåningsregler för dem som vill köpa bostad.

– Bankerna kräver att låntagarna ska klara en ränta på sex-sju procent. Nu är räntorna väldigt låga. Dt är inte rimligt att begära att man ska klara mer än fyra procent. Staten skulle också kunna ge garantier. Skjuta till lite pengar om det blir problem att sälja eller om någon vill flytta in men inte får lån, säger Hans Lind.

”Kan behöva tvinga kommuner”

För att få igång byggandet måste regeringen och staten visa handlingskraft, det återkommer han till. Kanske krävs det tvång ibland.

– Regeringen måste våga genomföra saker, snabbt ändra i regelverk, kanske tvinga kommuner att bygga och dra in bidrag om de inte gör det. Man måste vara beredd att gå ganska hårt fram. Staten får peka med hela handen. Massor av företag kan bygga billiga bostäder. Det är bara att fördela kontrakten bland dem.

Hyresgästföreningen är kritisk till att det är högre skatt på hyresrätter än på bostadsrätter och villor. Borde skatten på hyresbostäder sänkas?

– Det är sant att hyresrätter beskattas högre. Det finns många saker som behövas rättas till. Men det finns inte tid nu att tillsätta en utredning som ska hålla på och jobba i två år för att se över skattereglerna. Detta är en akut situation! säger Hans Lind.

”Politikernas löften är fel formulerade”

De löften som politiker på riksnivå gett om ökat bostadsbyggande i årets valrörelse – Socialdemokraterna lovade 250.000 nya bostäder till 2020 och Alliansen lanserade Sverigebygget med 100.000 nya bostäder – hur realistiska är de?

– Dessa löften är fel formulerade. Det handlar inte om att lova ett visst antal. Det är oklart hur det ska gå till och vad staten är beredd att göra. De måste tala om hur de ska lösa detta och få fram bostäder till dem med lägre inkomster. Ingen har pratat om det. Staten måste ta mer direkt ansvar, inte bara erbjuda subventioner.