Det handlar om ungefär 20 procent av det totala svenska biståndet i år, som regeringen nu vill stoppa.

– Också under flyktingkrisen 2015 och 2016 gjordes den här typen av avräkningar, och de görs nu och inte bara i Sverige, utan också i andra europeiska länder. Så jag tror vi får räkna med att det är på det här sättet som länder kommer finansiera sitt flyktingmottagande, säger Annika Sundén, tidigare chefsekonom på Sida.

Plan för neddragningarna

Att stoppa bistånd för att finansiera flyktingmottagande är tillåtet, enligt OECD. Men för den myndighet som ansvarar för större delen av det svenska biståndet, Sida, innebär det här stora förändringar.

Myndigheten skriver i ett pressmeddelande i dag att beslutet kommer få allvarliga konsekvenser. Nu ska man ta fram en plan för hur neddragningarna ska fördelas mellan olika länder och sektorer.

Annika Sundén ser flera risker med att minska biståndet så pass mycket som regeringen nu föreslår.

– Med det här minskade biståndet riskerar fattiga människor att drabbas ännu mer. Människor som lever i fattigdom har blivit fattigare, dels i efterdyningarna av coronakrisen, dels för att priser på mat och energi stiger.

Fler kan tvingas fly

Hon ser även en risk att fler tvingas på flykt till följd av ett minskat bistånd.

– Med biståndet medverkar vi också till att förebygga och förhindra kommande flyktingströmmar och flyktingkriser. Det är viktigt att det arbetet upprätthålls.