I Riksbankens senaste betalningsrapport från mars 2024, framgår det att en av tio betalade sitt senaste köp i butik med kontanter. Det är en markant skillnad jämfört med 2010, då 40 procent av alla fysiska butiksköp gjordes med kontanter.

Betalningssystemet har digitaliserats i snabb takt, vilket gör att Sverige ligger i framkant internationellt. Men Riksbanken anser att det finns nackdelar med utvecklingen.

– Vi behöver bromsa en utveckling där vi är på väg mot att allt färre kan betala med kontanter, säger Elin Ritola, enhetschef för betalningsanalys och innovation på Riksbanken.

Vill lagstifta

I början av februari tillsatte regeringen en utredning för att se över möjligheten att betala med kontanter för samhällsviktiga varor, till exempel livs- och drivmedel. Riksbanken stödjer utredningen, men menar att det krävs ytterligare åtgärder för att bevara kontanterna.

– Det vi kan göra är att driva på och att vi samlar vår analys om vad som behöver göras. Bland annat behöver man lagstifta om att större handlare ska kunna ta emot kontanter. Banker ska kunna ta emot insättning av både sedlar och mynt från privatpersoner, och alla butiker och kaféer ska kunna sätta in sina dagskassor hos banken utan orimliga beloppsgränser, säger Elin Ritola.

”Måste bromsa utvecklingen”

Enligt Ritola behöver det ske en förändring snarast.

– Om man inte fattar aktiva beslut nu så skulle vi kunna ha en situation om inte alltför lång tid där kontanter är i det närmaste oanvändbara i Sverige. Och eftersom vi tycker att kontanter ska kunna fungera som alternativt betalningsmedel, till exempel vid en krissituation, så tycker vi att regeringen behöver fatta aktiva beslut nu för att bromsa en sådan utveckling.

Kan man leva på kontanter idag? Se när SVT:s reporter Johanna Waak testar kontantlivet i en vecka, i klippet ovan.