Enligt veckofärska siffror ökar den underliggande inflationen mer än väntat i euroområdet och det är ett av skälet till att Riksbanken planerar en ny räntehöjning.
– Vi är starkt integrerade med utlandet, vi är en liten öppen ekonomi, så går inflationen upp i euroland, går inflationen upp i England, går inflationen upp i USA – och den är ju hög i alla de här områdena – ja då påverkar det Sverige, säger Thedéen.
Höjde i februari
Enligt Erik Thedéen ligger kommande räntehöjning troligtvis på mellan 0,25 och 0,5 procentenheter.
Styrräntan ligger i dag på 3 procent efter en höjning med 0,5 procentenheter i februari i år. Thedéen har redan tidigare flaggat för att det blir räntehöjningar på 25–50 punkter (0,25-0,50 procentenheter) i april även i Sverige. Han bekräftar nu denna bild av läget.
– Vi ska ligga på den ränta som för inflationen tillbaka till 2 procent. Det är vårt mål. Vi har inget annat mål, säger han.
Risk för ännu svagare krona
Han tillägger att en lägre ränta i Sverige än i euroområdet skulle skapa en risk för att kronan försvagas ytterligare, vilket i sin tur kan förvärra inflationsproblemet.
– Det finns en koppling mellan växelkurs och inflation, säger Thedéen.
– Den kopplingen kanske kan vara starkare nu när den (kronan) har varit svag så länge, tillägger han.
Inför nästa räntebesked den 26 april hinner det komma ytterligare två svenska inflationsrapporter från SCB – för februari och mars.
Siktar på inflationsmålet
Riksbanken har redan höjt styrräntan från 0 till 3 procent på nio månader, vilket bland annat mer än fördubblat de rörliga boräntorna. Det har också bidragit till att trycka bostadspriserna nedåt.
Räntehöjningarna har bland annat slagit hårt mot konsumtionen och bygginvesteringar och bidragit till att svensk ekonomi började krympa under fjärde kvartalet i fjol – och väntas fortsätta nedåt en bit in i 2023 också.
Riksbanken siktar på inflationsmålet på 2 procent enligt måttet KPIF – där effekten för boräntor räknats bort. I januari låg KPIF-inflationen på 9,3 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Samtidigt steg den underliggande inflationen – där även energipriser räknats bort – till 8,7 procent.
Källa: TT