• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

”Man ska känna sig trygg med att den som utför ingreppet har rätt medicinsk specialistkompetens”, säger socialminister Lena Hallengren (S). Foto: Jonas Ekströmer/TT, Damian Dovarganes/AP/TT

Riksdagsbeslut – ny skönhetslag i sommar

Uppdaterad
Publicerad

Efter riksdagens omröstning idag står det klart – Sverige får en ny lag för estetiska injektioner och kirurgi. De oseriösa aktörerna ska rensas ut och patientsäkerheten ska stärkas.

Marknaden för skönhetsinjektioner och estetisk kirurgi saknar reglering i Sverige. Skyddet för konsumenterna är nästan obefintligt trots att skadorna kan bli mycket allvarliga eller till och med livshotande.

Läkare kan operera utan att ha specialistkompetens och personer som saknar medicinsk utbildning kan ge sprutor med fillers och Botox.

Men efter drygt ett decennium i långbänk ska skönhetsbranschen nu bli säkrare. Idag röstade riksdagen igenom ett ny lag för estetiska injektioner och kirurgiska ingrepp.

”Stärker patientskyddet”

Från och med den 1 juli ska endast läkare och tandläkare med relevant specialistkompetens få utföra skönhetsoperatlioner. Trådlyft, fillers- och botoxinjektioner kommer bara få göras av legitimerade sjuksköterskor, tandläkare och läkare.

– Det här stärker patientskyddet. Man ska känna sig trygg med att den som utför ingreppet har rätt medicinsk specialistkompetens och skulle någonting gå fel så omfattas man av patientförsäkringen som man gör i annan vård, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Möts också av kritik

Lagen får dock stark kritik av skönhetsbehandlare som själva anser sig ha rätt kompetens för ingreppen men som inte kommer få utföra dem längre. Till exempel legitimerade tandhygienister och biomedicinska analytiker. 

En av kritikerna är Faramarz Heshmat Pasand som driver en skönhetsklinik i Stockholm där han säljer trådlyft och Botox-och fillerinjektioner. 

– Jag tycker lagen är orättvis eftersom jag är legitimerad biomedicinsk analytiker och anser att jag har samma kompetens inom det här området som sjuksköterskor. Efter nio år i branschen kan jag det här jobbet och mina kunder är nöjda och glada, säger han.

Vad händer med din klinik när lagen går igenom i sommar?

– Ja jag måste stänga och lägga ner den här verksamheten eller anställa en sjuksköterska och lära upp henne hur man ger de här sprutorna.

Ser stor fara i lagen

Ordföranden för Svensk plastikkirurgisk förening, professor Emma Hansson, välkomnar den nya lagen. Men hon ser en stor fara i att lagen inte definierar vilket specialistbevis en läkare ska ha för att få utföra olika estetiska operationer. 

– Det är läkaren själv och verksamhetschefen som ska bedöma kompetensen i det individuella fallet. Därmed finns det en risk att man kan utföra operationer som man varken har formell eller reell kompetens för, säger Emma Hansson.

Fakta: Lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar

Från och med den 1 juli ska endast läkare och tandläkare med relevant specialistkompetens få utföra skönhetsoperationer. 

Trådlyft och estetiska injektioner med fillers- och Botox kommer bara få ges av legitimerade sjuksköterskor, tandläkare och läkare.

Den nya lagen innehåller också bestämmelser om en åldersgräns på 18 år och krav på betänketid.

Utförarna av skönhetsingreppen måste även teckna patientförsäkring vilket ökar möjligheterna att få ersättning om man skadas. 

Inspektionen för vård och omsorg ska vara ansvarig tillsynsmyndighet.

Den som bryter mot åldersgränsen eller som utför estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar utan att uppfylla kompetenskraven kommer riskera böter eller fängelse i högst sex månader.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.