Förtidsröstning pågår för fullt inför kyrkovalet. Där kan man bland annat lägga sin röst på nomineringsgrupper som Kristdemokraterna i Svenska kyrkan, Sverigedemokraterna eller Socialdemokraterna, men även på partipolitiskt oberoende nomineringsgrupper, något som idag skapar debatt. 

Amanda Carlshamre från POSK, den obundna grupp som under senaste valet fick flest röster, är kritisk till att riksdagspolitik flyttar in i kyrkans sfär: 

– Det blir en sammanblandning mellan politik och teologi i kyrkovalet och i kyrkliga frågor, säger hon.

Hon ser det befintliga systemet, där riksdagspartier ställer upp i kyrkovalet, som en rest från en tiden innan kyrkan separerade från staten:

– Det är en rest som hänger kvar, och vi hoppas från POSK:s håll att detta ska vara en hundraårig parentes i Sveriges kyrkohistoria, säger hon fortsatt.

Kritisk mot de obundna

Den partibundna nomineringsgrupp som förra valet fick flest röster är Socialdemokraterna, och deras kyrkopolitiske talesperson Jesper Eneroth delar inte bilden av att kyrkan kan vara opolitisk: 

– Hela sin historia har kyrkan ställts inför politiska diskussioner, det är på intet sätt nytt.

– Jag lägger ingen värdering hur andra grupper organiserar sig och jag tycker det är anmärkningsvärt att det finns grupper som vill begränsa mitt engagemang och tycker att det inte är lika fint för att jag drivs av socialdemokratiska värderingar, säger han fortsatt. 

”Kraftig partipolitisering”

– Det finns en kraftig partipolitisering av kyrkovalen, säger Jan Strid, pensionerad universitetslektor på statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet.

Han har under mer än 20 års tid följt kyrkovalen i Sverige och han tycker sig se en tydlig trend mot att riksdagens debatter flyttar in i kyrkan. Men det kan nu vara på väg att ändras.

– Det är möjligt att den delen bland väljarna som vill ha mer Jesus Kristus i kyrkan nu växer, snarare än de som vill ha de politiska partiernas hållbarhet, klimat och sådant. Det är frågan vilket håll man går nu, fortsätter han.