Det är oklart vilka partier som kommer att ingå i en högerregering. M och KD har tidigare uppgett att de vill bilda regering tillsammans. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Så kan politiken nu bli med en högerregering

Uppdaterad
Publicerad

Nu står det klart att högerpartierna får majoritet i riksdagen och kan påbörja arbetet med att bilda en ny regering. Exakt vilka partier som kommer att ingå är fortfarande oklart, men på flera områden har M, KD, SD och L redan lagt grunden för en ny politik. Det handlar bland annat om hårdare tag mot kriminella, stramare migrationspolitik, införandet av en bidragsreform samt omställning till en mer kärnkraftsvänlig energipolitik.

Ett område där partierna länge har profilerat sig som överens på är lag och ordning, där flera stora reformer kan vänta. Det handlar bland annat om höjda straff samt att fler utländska kriminella ska utvisas.

Något som välkomnas av PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri, som dessutom tror att Justitiedepartementet nu kommer gå in i en intensiv reformperiod. Bland annat genom att påbörja arbetet med en ny brottsbalk där man inte på samma sätt som i dag försöker undvika fängelsestraff.

Val 2022

– Den nuvarande är ju starkt präglad av 1970-talets kriminalpolitiska tänkande och jag hoppas att detta kan ändras.

Här lyfter PM Nilsson fram Moderaternas nuvarande partisekreterare Gunnar Strömmer som en möjlig justitieminister lämplig att leda arbetet.

Sänkta skatter

Andra frågor där PM Nilsson ser en stor samsyn mellan de fyra högerpartierna är kärnkraften och migrationen, där nya reformer lär presenteras tidigt.

Även skattepolitiken är en fråga där samsyn finns bland de fyra.

– Alla partier vill se skattesänkningar, men av olika typer. Så någon typ av sänkt skattetryck kommer det att bli men knappast något revolutionärt. Tack vare jobbskatteavdragen ligger vi nu på en hyggligt låg nivå i Sverige och det finns knappast något tryck från breda grupper att sänka skatten än mer.

Utöver de reformer som de fyra högerpartierna är överens om finns även ett antal knäckfrågor där det kan bli betydligt tuffare förhandlingar. Läs mer om dem här.

Fäll ut rubrikerna nedan för att få en mer detaljerad bild av hur politiken kommer att förändras med en ny högerregering.

Brott och straff

De fyra högerpartierna vill att fler utländska kriminella ska utvisas och man vill även fortsätta att höja straffen generellt, bland annat med dubbla straff för gängkriminella. Polisen har också lovats nya verktyg och de fyra partierna är till exempel överens om att tillåta avlyssning av kriminella gäng utan att först ha en konkret brottsmisstanke.

Många av de rättspolitiska förslagen kommer dock att dröja innan de införs. De måste utredas först.

Det finns även rättspolitiska förslag man inte är överens om. M, KD och SD vill ge polisen möjlighet att upprätta tillfälliga visitationszoner i till exempel utsatta områden. Det vill inte L. L säger även nej till anonyma vittnen, vilket övriga tre partier vill tillåta.

Migration

Att asylinvandringen kommer att minska med en högerregering är klart, dock är man inte överens om med hur mycket eller hur det ska gå till.

Det finns en migrationsöverenskommelse mellan M, KD, L och SD. Den innebär att färre ska få stanna av humanitära skäl och att försörjningskraven för anhöriginvandring ska skärpas.

M, KD och SD, men inte L, är även överens om asyllagen ska anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. De tre är också överens om att fler utvisningar ska verkställas och att arbetet mot illegal invandring ska prioriteras.

El och drivmedel

Partierna är överens om att införa ett högkostnadsskydd för elräkningar senast första november. M vill att det ska gälla retroaktivt från och med augusti.

M, KD och SD har lovat stora prissänkningar på bensin och diesel. Det ska främst ske genom att minimera kraven på att blanda i biodrivmedel i framför allt diesel. Kraven har bidragit till, men är inte enda skälet till, att literpriserna har ökat sedan förra året. Det är dock oklart hur och när den så kallade reduktionsplikten kan ändras.

Kärnkraft

För den nya högerregeringen kommer energipolitiken att bli en profilfråga. Inte minst kärnkraften som debatterats flitigt de senaste året. Här kan vi räkna med att ny kärnkraft tillåts på fler platser och att Sveriges energipolitiska mål ändras från hundra procent förnybar energi till hundra procent ”fossilfri” energi.

Högerpartierna vill också ge statliga Vattenfall i uppdrag att omedelbart planera för ny kärnkraft och införa ett statligt investeringsstöd/kreditgarantier för kärnkraft på 400 miljarder.

Bidrag

De fyra är överens om att genomföra en stor bidragsreform.

Den ska bland annat innehålla ett tak för hur mycket bidrag ett hushåll kan få sammanlagt. Den ska också innehålla ett krav på utomeuropeiska invandrare att kvalificera sig för att få full tillgång till vissa bidrag och förmåner.

Vilka bidrag och förmåner som ska omfattas och hur man ska kvalificera sig för dem är ännu oklart. En sådan bidragsreform måste utredas först.

Skatter

Inom den ekonomiska politiken är kvartetten överens om att statens samlade skattetryck inte får öka.

Moderaterna vill sänka skatter för drygt 31 miljarder kronor, bland annat genom ett förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer.

Även de tre andra har förslag på att sänka skatter, men det finns ännu ingen mer detaljerad överenskommelse om hur skattepolitiken ska se ut.

Ekonomisk politik

De fyra är eniga om att behålla överskottsmålet i de offentliga finanserna, men det finns också flera förslag som kommer att kosta statskassan många miljarder.

Partierna är till exempel överens om att rusta upp försvaret motsvarande två procent av BNP till 2025, vilket skulle kosta 37 miljarder kronor jämfört med nuvarande upprustningsplaner.

Sverigedemokraterna vill dessutom höja anslagen till rättsväsendet med minst 20 miljarder till 2026 samtidigt som Moderaterna vill sänka skatter för drygt 31 miljarder.

Men sådana förslag måste sannolikt finansieras för att överskottsmålet ska nås, och var de pengarna ska tas ifrån är man inte lika överens om.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2022

Mer i ämnet