Sabotage av vattenförsörjningen har pekats ut som ett potentiellt säkerhetshot, bland annat av militärens underrättelsetjänst Must. Då dricksvatten är ett livsmedel är det Livsmedelsverket som tagit fram föreskrifterna om att olika vattenanläggningar ska skyddas. Men det är de kommunala vattenbolagen själva som gör riskbedömningarna och väljer åtgärd därefter.

– Det handlar om fysisk skydd i form av staket, lås, larm och i vissa fall kameraövervakning och bevakning. Det är ett arbete med mycket hög prioritet över hela landet, säger Birger Wallsten, dricksvattenexpert på branschorganisationen Svenskt Vatten.

Över 1 000 vattentorn

I Sverige finns drygt 1 500 vattenverk, där dricksvatten produceras, och drygt 1 000 reservoarer – i dagligt tal vattentorn. Ofta ligger de på ensliga ställen och de senaste åren har det skett intrång .

Förutom det i Bollnäs även i Hofors och Robertsfors och det har även förekommit drönarflygningar över vissa anläggningar. Trots att det rör sig om kritisk infrastruktur är det inte praktiskt möjligt att övervaka varje meter av vattenledningar. Särskilt som att kostnaden skulle hamna på konsumenternas vattenräkningar.

– Enligt lagstiftningen så är man tvungen att skjuta till de resursers som behövs och vatten och avlopp är inte skattefinansierat utan taxefinansierat.

Intrång i Finland

I Finland inträffade en rad intrång under sommaren, men någon liknande ökning har inte noterats i Sverige. 2018 skärptes Säkerhetskyddslagen och i och med det Livsmedelsverkets krav på skyddsnivå. Ett arbete som enligt Birger Wallsten fortsätter kontinuerligt:

– Jag har jobbat länge med frågan och jämfört med på 90-talet är säkerheten väsentligt bättre. På den tiden stod dörren på vattenverket öppen och det var bara att gå in. Så är det inte längre, svenskt dricksvatten är säkert.