Så kan Sverige behöva anpassa sig till andra Natoländer

Uppdaterad
Publicerad

Vid ett medlemsskap i Nato kan Sverige behöva anpassa sin utrikes- och säkerhetspolitik, säger Mike Winnerstig, chef på enheten för säkerhetspolitik på FOI.

Enligt Mike Winnerstig kommer ett medlemskap i Nato inte märkas särskilt mycket i fredstid. Men det kan påverka delar av vår utrikespolitiska retorik säger han.

Ett exempel är om Sverige exempelvis uppfattar att en viss grupp är en bra gruppering men ett Natoland, där den här grupperingen finns, tycker att det är en terroristorganisation.

Sverige och Nato

– Då kan inte vi utan vidare säga att det här är en bra organisation utan vi måste förmodligen anpassa retoriken till det som Natolandet, säger Mike Winnerstig.

Inga kärnvapen utan regeringens godkännande

Frågan om kärnvapen på svensk mark har varit en av knäckfrågorna med ett Natomedlemsskap.

Mike Winnerstig ser ingen risk för detta. Det kräver enligt honom mycket infrastruktur med särskilda förvaringsvalv och särskilda förband som hanterar det.

– Det här är ingenting man bara ställer i ett hörn på en flygplats, det kräver väldigt mycket hantering.

Inte ens i krigstid tror han att kärnvapen kan placeras här. 

– Det kan handla om att nödlanda med kärnvapen ombord. Det är det enda scenario jag kan tänka mig. Om inte regeringen vill något annat.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverige och Nato

Mer i ämnet