Ökningen av asylsökande sätter press på myndigheterna att hitta boenden. Migrationsverket har inte tillräckligt med bostäder utan hyr nu tillfälliga gruppboenden med kort varsel. Inte sedan Balkankrigen i början av 1990-talet har antalet asylsökande i Sverige varit så många. Takten har ökat drastiskt och är nu uppe i närmare 1.300 per vecka.

De som flytt från krigets Syrien är den överlägset största gruppen. Hittills i år har drygt 4.000 flyktingar bara från Syrien sökt sig till Sverige.

Ringde på torsdagen, kom på måndagen

Ett exempel på de tillfälliga boenden som Migrationsverket använder sig av är Gärdshyttan utanför Askersund.

-Det ringde en man från Migrationsverket för ungefär ett år sedan och presenterade sig och sade att vi planerar en sådan här verksamhet nere i Gärdshyttan i din kommun och vi tänkte att vi skulle ringa och tala om det. Sedan, om det var på måndagen efteråt, och det här var på torsdagen, så kommer själva entreprenören in och säger: Vi börjar inflyttningen ikväll.

Det berättar Per Eriksson (S), kommunalråd i Askersunds kommun.

Sex-sju personer per rum

När SVT för någon vecka sedan besökte Gärdshyttan fanns där ett tjugotal asylsökande från Syrien, som berättade om sin vardag. De tycker inte det fungerar som det ska på boendet.

-Det är många problem här, med maten, administrationen, sjukhusvård, städning, rummen... I varje rum bor det sex-sju personer. Det är trångt, säger Sayd Mohammad, som var språklärare i Syrien.

Redan från början var det problem på asylboendet i Gärdshyttan.

Entreprenören som driver Gärdshyttan har flera asylboenden runt om i landet. Strax efter att de första busslasterna med ungefär 200 asylsökande kom larmade de boende om att standarden hade en del övrigt att önska.

Varken el eller element

-Det finns varken el eller element i vårt rum. Det är svårt att bo här. Vi har barn.

Det blev bråk, bränder, hot och skadegörelse och polisen kallades till platsen nästan 30 gånger på två månader. Brandsäkerheten var dålig och Migrationsverket sade självt att barnfamiljer inte skulle behöva vistas på Gärdshyttan.

Tillsammans med övriga kommunalråd i Örebro län skrev Per Eriksson att brev till Migrationsverket för att få ordning på läget.

-Framför allt handlar det ju om planeringstiden. Dessutom tycker jag att man ska ställa större krav på de här privata entreprenörerna. Vi har ju ingen insyn i verksamheten där. Vi vill veta att de mår bra, det vill vi ha kontroll över, säger Per Eriksson.

Barnen är rädda

Det har nu gått nästan ett år sedan kommunalråden skrev brevet till Migrationsverket men på Gärdshyttans asylboende mår de boende fortfarande dåligt.

-Barnen har problem med hälsan, de är rädda. Våra nerver ligger på ytan, säger Abdulhamed al Hasan, som var pilot i armén i Syrien.

– Det bor väldigt många människor på liten yta i ett område där det inte finns någon sysselsättning över huvud taget. Man kan inte ta sig till någon stad, säger Tolle Furugård, Migrationsverkets enhetschef i Örebro, dit Gärdshyttan och Askersund hör.

”Vi tvingas ha det här”

-Vi vill inte ha de här boendena, vi tvingas ha dem, säger han.

Boendet har visserligen renoverats och nu bor något färre än tidigare där.  

Allt fler barnfamiljer flyttar dock in trots att Migrationsverket tidigare sagt att man inte ville ha barnfamiljer där.

-Vi kom hit för att leva som människor, men så blev det inte. Vi lever som djur. Vi flydde undan bombningarna, men här kan vi inte heller leva. Det säger byggnadsarbetaren Abdullah Allabdullah med gråten i halsen.

– Jag tänker på att döden i Syrien vore hederligare än livet här.

Bedrövat kommunalråd

Per Eriksson är bedrövad över de asylsökandes situation.

– Det är hemskt, tycker jag. Det är absolut hemskt. Det är inget bra kvitto på hur vi har löst det från samhällets sida. Jag lägger inget ansvar på vare sig den ena eller andra parten. Vårt gemensamma samhällsansvar har inte fungerat. Vi kan bättre, säger kommunalrådet.