Vad hände 1940? Vilka är Norges nordligaste län? När fick norska kvinnor rösträtt?

Det är några av de frågor du måste kunna svara på om du vill bli norsk medborgare. Sedan den första januari 2017 krävs både ett muntligt språktest och ett godkänt medborgarskapsprov.

Var tredje misslyckas

Frågorna spänner över ett brett område, allt från historia och geografi till norsk kultur och norska värderingar.

Men provet har visat sig tufft att klara. Hittills har var tredje som försökt misslyckats.

– Det är frågor om hur man tar hand om barnen i Norge, hur vi lever, om Norge är ett kungadöme, hur många som bor här -  kunskaper om det norska samhället helt enkelt, säger Gina Lund, direktör på myndigheten Kompetens Norge, som utarbetar testen.

– Man kan göra om testet om man misslyckas, men det kostar förstås pengar. Och så är det inte så många provtillfällen om året.

I Folkuniversitetets lokaler i Asker väster om Oslo har ett 20-tal personer samlats för att göra sina medborgarskapsprov.

En av dem är Afrim Limani från Kosovo. Han har bott i Norge i åtta år och har svårt att förstå varför han måste göra testet.

– Om man är ärlig och inte har gjort något kriminellt eller annat fel förstår jag inte varför man måste testas, säger han.

Majoriteten i Stortinget för provet

Idén om ett särskilt medborgarskapstest kommer från det invandringkritiska Fremskrittspartiet. Frågan var länge kontroversiell, men när förslaget till slut hamnade på Stortingets bord röstades det igenom med bred majoritet.

– De andra partierna har närmat sig oss, säger Jon Helgheim, invandringspolitisk talesperson för Fremskrittspartiet.

– Vi menar att man måste ställa högre krav på att invandrarna ska intressera sig för det norska samhället. De måste lära sig språket och norska värderingar.

Vilka värderingar är det du menar?

– Många håller fast vid gamla kulturer och traditioner som inte hör hemma i Norge. Det gäller till exempel äktenskap och skilsmässa. Kulturella traditioner från andra delar av världen gäller inte i Norge.

I Asker börjar provdeltagarna lämna salen.

Afrim Limani är besviken.

– Frågorna var svåra. Det är många norrmän som inte skulle klara dem, säger han och ser uppgiven ut.

– Det var flera frågor som jag inte hört talas om, och inte har användning för heller.