Kameraförsedda drönare borde användas oftare för att fotografera skogsbränder från luften. Då skulle bränderna upptäckas snabbare. Det anser både Skogsstyrelsen och MSB. Foto: Fredrik Sandberg /TT

Skogsstyrelsen: ”Använd fler drönare för att bekämpa skogsbränder”

Publicerad

Skogsstyrelsen uppmanar de kommunala räddningstjänsterna att använda fler drönare för att bekämpa skogsbränder. Det är en billig och bra metod för att snabbt spåra misstänka bränder och få överblick av omfattningen, anser Skogsstyrelsen.

Kameraförsedda drönare i luften borde användas i större utsträckning för att släcka skogsbränder. Det anser Skogsstyrelsen som är den statliga myndigheten som ansvarar för skogsfrågor.

– I skogsbruket använder vi den här tekniken för att kunna titta ovanifrån. Jag tror att räddningstjänsten borde ha samma nytta av tekniken i operativt syfte, säger Anton Holmström, verksamhetsutvecklare på Skogsstyrelsen.

Skogsbränderna sommaren 2018

Hitta branden

Han säger att det borde finnas en drönare med kamera i varje räddningsfordon eller i räddningsledarens fordon.

– När räddningstjänsten åker till branden går de ut och letar eller luktar efter branden. Det finns exempel när de inte hittat den. Men går de upp med en drönare så kan de lokalisera branden på en minut. Det underlättar också att dra slangen, säger han.

En drönare som klarar uppdraget kostar mellan 5 000 och 20 000 kronor, menar Holmström. Det är en förhållandevis liten investering jämfört med vad räddningstjänsten skulle få ut av den, anser han.

– Om man jämför; vad kostar en brandbil med personal som står stilla i en timme och inte gör någon nytta? Du hämtar snabbt hem investeringen i en drönare, säger Anton Holmström.

MSB instämmer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) håller med om Holmströms analys. Därför har MSB tagit fram en vägledning för hur drönare ska kunna användas i kommunal räddningstjänst.

– En del kommuner är vana användare och andra har inte ens övervägt det här. Det är en utmaning, säger Henrik Larsson, chef för räddningstjänstenheten på MSB.

Underlaget togs fram i månadsskiftet maj/juni och MSB hoppas att det kan fastställas i augusti så att kommunerna sedan kan använda ”checklistorna”.

Listorna ska fungera som stöd till kommunerna om vilka tillstånd, metoder och organisation de behöver för att drönarna ska bli effektiva.

Drönare har tagit foto av liten markbrand i skog, fotograferad på 300 meters avstånd. Fotot illustrerar hur svårt det kan vara att upptäcka en liten brand från marken. Foto: Anton Holmström

Vissa kommuner

Det är dock oklart vilka kommuner som använder drönare. MSB saknar en sådan lista, men sannolikt använder bara vissa kommuner drönare i samband med större bränder.

– Beroende på var det brinner kanske man använda drönare eller inte. Det beror på kunskapen, säger Henrik Larsson.

Outnyttjade drönare

Vid större bränder bistår Skogsstyrelsen kommunernas räddningstjänster med kartunderlag. Drönare kan bli ytterligare ett verktyg Skogsstyrelsen kan bistå med, säger Anton Holmström. 

Han berättar att Skogsstyrelsen har 80 drönare utspridda över landet, men de är inte utnyttjade för tillfället och intresset från kommunernas räddningstjänster har hittills varit svalt.

– Vi står med resurser och kan assistera, men jag tror de har fullt upp med att släcka bränder just nu och svårt tänka nytt, säger Anton Holmström.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Skogsbränderna sommaren 2018

Mer i ämnet