Många frågor dagen efter valet? Statsvetaren Jonas Hinnfors svarar på några av era vanligaste. Foto: Jessica Gow/TT & Göteborgs universitet

Statsvetarens svar på era 5 vanligaste frågor dagen efter valet

Uppdaterad
Publicerad

Hur ser sannolikheten ut att vi får en statsminister som inte heter Löfven eller Kristersson? Och hur troligt är det att det blir nyval egentligen? Så här dagen efter valet är frågorna många. Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap, svarade på några av de vanligaste från er läsare i vår direktrapport.

Varför kan man inte lägga ner den gamla stridsyxan och bilda en regering med M, C, KD, L och S? – Line

– Det är nog ett av de alternativ en del partiledare funderar över om det är möjligt. Löfven har gång på gång talat om samarbete över blockgränsen men har inte kunnat definiera vad för slags samarbete han avser: kan han tänka sig samarbeta om alliansen regerar, eller kan han ingår i en regering utan att vara statsminister? Allianspartierna säger gång på gång att de vill ha bort Löfven – men särskilt C/L är ganska tydliga med att de sedan vill ha samarbete med S – utan att heller riktigt definiera hur samarbetet skall se ut.  Det blir något av ett chicken race.

Val 2018 – #dinröst

Hej, hur troligt är det att SD stöttar en Alliansregering? – E

– Åkesson har varit tydlig med att SD helst vill ha en KD/M-SD-regering och möjligen i andra hand en Alliansregering (så länge inte migrationspolitiken styrs av C). Men han och andra SD-företrädare har också varit mycket tydliga med att de inte kommer att ge en regering stöd  om den regeringen inte går SD till mötes på för SD prio-områden (migration i första hand). Detta sista deklarerar allianspartierna att de inte går med på. Någon måste alltså ge sig.

Hej, Hur ser sannolikheten ut att vi får se en statsminister som inte heter Stefan Löfven eller Ulf Kristersson? – Alexander

– Det skall nog inte uteslutas fullständigt. I så fall är det nog Annie Lööf som ligger närmast, men det är nog trots allt så att det lutar mer åt Löfven eller Kristersson. Men om förhandlingar blir väldigt svåra och alla låser ut varandra kanske en kompromiss kunde vara en mindre mittenregering med något slags framförhandlat stöd åt vänster eller höger. Men som sagt, inte jättetroligt.

Har valresultatet varit så här jämnt förut? – Zebbe

– Faktiskt ja. 1973 bestod riksdagen av 350 mandat (349 numera) och S+VPK fick 175 mandat och C-FP+M fick 175 mandat. Under fyra år fick lotten användas flitigt. 1979 trodde alla på valnatten att S+VPK hade ett mandat fler än C+FP+M (Palme/S förberedde sig på att bli statsminister) men sedan utlandsrösterna räknats på onsdagen visade det sig att de borgerliga hade ett mandat fler. Fälldin (C) blev statsminister.

Hur troligt är det att det blir nyval efter detta låsta läge? – David J

– Nyval är ju extremt ovanligt i Sverige, men nu har vi för första gången ett extremt ovanligt parlamentariskt läge. I första hand kommer nog partierna att försöka komma överens. Något att beakta: om Löfven avgår kan han inte utlysa extra val. Om talmannen skulle misslyckas fyra gånger med sitt statsministerförslag (det vill säga talmannens förslag röstas ned i RD) så blir det automatiskt extra val. Osvuret är bäst.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet