Stigande räntor och andra kostnadsökningar pressar hushållen konstaterar Finansinspektionen. Till skillnad från den förra stabilitetsrapporten signalerar den senaste en omställning – en stor sådan för de som har höga skulder.

Hur orolig ska man vara?

– Om man har höga skulder så kan man vara orolig för att hushållskassan kommer att krympa, och det ska man nog räkna med att den kommer att göra. Dessutom kan det vara så att priset på den fastighet man äger minskar. Det är dåligt om man äger en fastighet, men bra om man inte äger en fastighet för då blir det billigare att köpa, säger Erik Thedéen.

Scenario: Boränta på fyra procent

Enligt Finansinspektionen ska man ta höjd för stigande räntor framöver. Det myndigheten ser, och vad riksbanken har signalerat, går det enligt Erik Thedéen att skissa på att räntan landar någonstans omkring fyra procent inom ett par tre år.

– Men det är ett slags scenario – det kan bli högre och det kan bli lägre, säger han.

Vilka risker finns det för den svenska ekonomin totalt sett?

– Det beror på vilket scenario vi ser framför oss. Om man tittar på prognosmakare för makroekonomi så pratar de om något procentenhetstapp, så det är fortfarande ekonomisk tillväxt. Men det är klart att riskerna har ökat för att det blir ett mer negativt scenario.

Hur det kommer att utstaka sig har mycket att göra med oljepriset, kriget i Ukraina och den amerikanska ekonomin, menar Erik Thedéen.

Uppmaning till hushållen

För Finansinspektionen är utgångspunkten att de allra flesta hushållen har ganska bra säkerhetsmarginaler då man testat sig för sex eller sju procent när lånen togs. De flesta har även haft ett bolånetak och man har amorterat på sina skulder.

– Så man man ska inte vara överdrivet oroad. Men man ska ta fram papper och penna och räkna på vad det innebär för räntekostnad om räntan går upp till fyra procent, säger Erik Thedéen.

Han ser däremot ingen anledning att ta bort en del av amorteringskravet om räntorna skulle stiga kraftigt.

– Våra beräkningar visar att amortering gör att man lånar något mindre, och det är bra nu när vi går in i ett läge med högre räntor. Att ta bort dem i ett läge när Riksbanken höjer räntan för att strama åt ekonomin – det vore mycket märkligt. En sådan ordning kan vi inte ha, säger han.