Papegojsjukan, eller psittakos som bakteriesjukdomen egentligen heter, verkar vara på uppgång i Sverige. I vinter har ovanligt många fall – hittills 59 personer sedan i november – rapporterats in.
– Vi ser att det varierar över åren. Det var rätt många fall redan för två år sedan, men nu är det betydligt fler, säger Anders Wallensten, som är biträdande statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, till TT.
Anledningen till att sjukdomsfallen har ökat är inte helt klarlagd. Men enligt Anders Wallensten är det troligen en kombination av att andelen smittade fåglar varierar över åren och att sjukvården blivit bättre på att upptäcka smittan.
Kan bli allvarligt
Sjukdomen är fortfarande relativt ovanlig, men kan i svåra fall leda till lunginflammation och i undantagsfall även ha dödlig utgång.
– Det kan bli allvarligt, men de allra flesta får en influensaliknande sjukdom om de blir sjuka, säger Anders Wallensten.
– Men vissa får lunginflammation som behöver behandlas på sjukhus. Tack och lov går det att behandla med antibiotika.
Smittar via fågelbord
Antalet personer som får papegojsjuka är med marginal störst under vinterhalvåret. Det tros bero på att många människor då matar småfåglar och har närkontakt med fågelspillning. Det finns en smittorisk bland annat när man gör rent fågelbord eller ska rengöra ventilationstrummor eller stuprännor.
I vinter har bland annat åtta personer i Jönköpings län på kort tid blivit svårt sjuka av bakterien, rapporterar Värnamo Nyheter.
– Man smittas genom att andas in bakterierna som kan fara upp i luften. Det är alltså inte lämpligt att spola fågelbord med vatten inomhus eller ta fram högtryckstvätten för att ta bort avföringen från altanen. Gör man det ändå så ska man ha ansiktsmask, säger David Edenvik, biträdande smittskyddsläkare i Jönköpings län, till tidningen.
Detta är papegojsjuka
Papegojsjukan, eller psittakos som den också heter, har fått sitt namn av att den först upptäcktes hos människor som kommit i kontakt med papegojfåglar.
Bakterien som orsakar sjukdomen är dock allmänt förekommande bland vilda fåglar.
Även andra djur, exempelvis hästar, nötkreatur, får och getter, kan smittas. Det tycks dock vara främst från fåglar som sjukdomen överförs till människor.
Smittämnet finns främst i de smittade fåglarnas avföring och kan spridas till människa via damm från torkad avföring. Sjukdomen kan också smitta från människa till människa.
Bakterien kan leda till svåra luftvägsinfektioner och behandlas med antibiotika. Om sjukdomen inte behandlas har i vissa utbrott uppemot 20 procent av de drabbade dött. I Sverige ligger dödligheten på cirka en procent.
Förebyggande åtgärder:
Rengör fågelbordet utomhus, med såpvatten eller desinfektionsmedel. Tvätta händerna noga efteråt. Använd inte högtryckstvätt, eftersom det kan sprida smittämnet i luften.
Om man ska ta bort fågelavföring och fågelbon i slutna utrymmen som exempelvis ventilationstrummor bör man också ha ett andningsskydd med partikelfilter.
Källa: Folkhälsomyndigheten
TT