För andra dagen i rad har uppretade ungdomar samlats utanför gymnasieskolor i Göteborg. Upprinnelsen är ett konto på bildappen Instagram där en rad unga tjejer i Göteborg hängts ut med kränkande kommentarer.

– Vi har varit i kontakt med instagram. Det är väldigt viktigt att man reder ut alla frågetecken och jag förväntar mig att vi ska få de uppgifter som vi behöver, säger Jens Ahlstrand, chef för it-forensiska gruppen på polisen i Västra Götaland.

En 17-årig flicka har pekats ut som misstänkt och igår förhördes hon av polisen, som delgav henne misstankar om grovt förtal. Flickan som släpptes efter förhör nekar dock till anklagelserna.

Samtidigt visar siffror som SVT Nyheter tagit fram att ärekränkningsbrott, som grovt förtal nästintill har fördubblats de senaste tio åren. Men färre än en procent av anmälningarna leder till fällande domar.

Få fällande domar

Samtidigt har den här typen av brottslighet i allt större utsträckning flyttat ut på nätet och polisen tampas med att lösa brotten i en tid när den tekniska utvecklingen går i otakt med lagstiftningen.

Eftersom flera av brotten sker på utländska sajter, som i fallet med Instagramkontot i Göteborg,  måste polisen vända sig utomlands i jakten på misstänkta förövare. Det handlar framförallt om amerikanska sajter och inte sällan är företagens intresse att lämna ut användaruppgifter svalt.

– Det är oftast därifrån vi behöver information och det är trögt, säger Jens Ahlstrand.

Vad är det för svårigheter ni stöter på?

– Amerikanarna tycker att det ska vara straffbart i deras land för att de ska kunna lämna ut känsliga uppgifter om personer, även om det har med Sverige att göra. Det kan ställa till det ur vår synvinkel, säger Ahlstrand.

En annan möjlighet som polisen har är att vända sig till internetoperatörerna för att de ska lämna ut ip-nummer. Efter en lagändring den 1 juli krävs att brottet ska ge fängelse för att polisen ska få ut ip-numren. Tidigare skulle det misstänkta brottet ge två års fängelse.

Något som delvis underlättat polisens arbete är EU:s datalagringsdirektiv som säger att internetleveranörerna ska lagra användardata i sex månader tillbaka. Men tidsaspekten är ett problem, menar Jens Ahlstrand.

– Sex månader är i sammanhanget ingen lång tid med tanke på att vi inte sällan behöver ställa frågor till USA. Det är inte ovanligt att vi har en svarstid på flera månader.

Ska träffa Facebook

Justitiedepartementet har träffat företrädare från sina amerikanska kollegor för att diskutera hur man snabbare kan lösa it-relaterade brott. Justitieminister Beatrice Ask (M) har tagit initiativ till ett möte med Facebooks europeiska ledning för att diskutera frågorna. Mötet är planerat till januari nästa år.

– Det är fråga som vi följer noggrant, säger Per Claréus pressekreterare åt Beatrice Ask.