Vi konsumenter vill oftast ha ägg från frigående höns, visar undersökningar från branschen, eftersom vi tror att det är djurvänligt.

De är den typen av ägg som säljs mest i Sverige. Många butiker har också helt övergått till att enbart sälja sådana ägg. Men är det systemet bäst och vet vi egentligen vad det innebär?

I Sverige finns i dag tre typer av hönshållning:

Frigående höns

Hönsen kan röra sig fritt i stallarna som har värpreden, sittpinne och ströbad.

Det kan finnas uppemot 50.000 hönor i varje stall. Många som arbetar i dessa hönsstall klagar på dålig luft med damm och ammoniak.

– Det är ett stort hälsoproblem, säger Thomas Karlsson, äggproducent i Skåne. Både för djuren och människorna.

Ströbädden på golvet blir fuktig av gödsel och är svår att rengöra.  Andra problem är stressade höns som börjar hacka på varandra. Risken är stor att sådant beteende sprids i stora flockar. Även parasiter kan spridas snabbt.

Det finns även i mindre utsträckning ägg från frigående höns som vistas utomhus.

Inredda burar

De enda lagliga burarna i dag är de som är inredda med värpreden, sittpinnar och ett ströbad. Golvet är av nät och rengöringen är lätt eftersom gödslet faller igenom.

Burhönsen är ofta renare och friskare än frigående höns.

– Det viktigaste är att hönsen inte kommer i kontakt med gödseln, då slipper de sjukdomar, säger äggproducent Thomas Karlsson som helst ser att systemet med burar utvecklas i framtiden. 

Luften i burstallar är bättre, dödligheten mindre och problem med hackning är ovanligare.

Ekologiska system

Här måste hönsen kunna gå ut när väderleken tillåter och fodret ska vara ekologiskt odlat med inslag av grovfoder, till exempel rotfrukter. Hönsflockarna är mindre och varje höna har mer yta att röra sig på. Men här finns också problem med dålig luft, hackning och spridning av parasiter.

Hönsen får stort utlopp för sitt naturliga beteende när de kan gå ute.

 – Nu går hönsen ute på vinterverandan, säger Anna-Lena Karlsson i Haninge i södra Stockholm som driver ekologiskt hönseri. Men i vår öppnar vi staketet till en hage på 12.000 kvadratemeter.

Inga felfria system

Det är svårt att komma fram vilket system som är det bästa för hönsens välfärd.

– Inga system är felfria, säger Lotta Berg, veterinär och lektor i djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Skara. Det kan dyka upp problem oavsett system och det hänger mycket på djurhållaren, hur hönsen sköts.

Äggen märkta

När det gäller ägg har konsumenten en unik möjlighet att ta reda på fakta.

Varje ägg är märkt med en kod som berättar hur hönan lever, i vilket land, hos vilken äggproducent och t.o.m i vilket stall.

– Jag tycker man ska fundera över vilka värderingar man har och vilka djurvälfärdsfrågor man tycker är viktigast, säger veterinär Lotta Berg. Kanske också  ta kontakt med en äggproducent och be att få komma och titta.