Rekordhöga elpriser och bränslepriser blev stora och viktiga frågor i valrörelsens slutskede. Stigande energipriser i kombination med höjda räntor och snabbt ökande matpriser skapade utbredd oro i breda väljargrupper.
I valrörelsen tävlade partierna om att utlova åtgärder för att lindra hushållens börda. Det är ingen vågad gissning att den här debatten och de här förslagen påverkade många väljare.
Det regeringsunderlag som vann valet lovade att snabbt agera för att minska hushållens och företagens skyhöga elkostnader. Moderaterna lovade exempelvis att vid en valseger ”införa ett högkostnadsskydd för el som ska vara på plats 1 november. Det innebär att 90 miljarder ska betalas tillbaka till hushåll och företag”.
Något högkostnadsskydd är ännu inte på plats. Och det som är på väg ser ut att ligga betydligt under de utlovade 90 miljarderna.
Kritiken lär växa
Enligt det senaste beskedet från regeringen är nu målsättningen att elprisstödet ska börja betalas ut i februari om inget oförutsett inträffar. Beskedet är att hushållen ska kompenseras i ett första steg, därefter företagen. Men när företagen får sina pengar är oklart, vilket lett till hård kritik från framför allt småföretag, där många pressas av höga energikostnader och nu talar om ökad risk för varsel.
Kritiken lär också växa mot hur regeringens förslag är utformat. Enbart hushåll och företag i södra Sverige ska kompenseras. Men just nu är elpriserna lika höga i norra Sverige, vilket lär leda till ökade krav därifrån på kompensation.
Det är alltså upplagt för en svekdebatt efter dagens besked. Hårt drabbade hushåll med höga elräkningar får alltså inga pengar före jul, utan får vänta till minst februari innan pengarna betalas ut.
Samtidigt har regeringen sedan budgeten presenterades kritiserats för att de utlovade sänkningarna av bensin- och dieselpriset är alltför små.
Hård kritik inom SD
Vallöften från framför allt Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna handlade om snabba sänkningar på runt fem till sex kronor per liter för bensin och upp till tio kronor per liter för diesel. Efter höstens budgetproposition kan man konstatera att priset från årsskiftet sänks vid pump med 14 öre per liter för bensin och 40 öre per liter för diesel. Det här har utlöst hård kritik inom bland annat Sverigedemokraterna där kraftiga sänkningar av bensin- och dieselpriset var en viktig ingrediens i valbudskapet.
Regeringens planer på att sänka reduktionsplikten (inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel) till EU:s miniminivå ska ske från 2024 och kan leda till ytterligare prissänkningar, men det är fortfarande oklart med hur mycket.
De nya regeringspartierna levererade också andra vallöften som rör hushållens alltmer ansträngda ekonomi. Utöver höjda energipriser har inflationen ökat samtidigt som räntorna fortsätter att stiga.
Moderaterna till exempel lovade i valspurten att ”tillfälligt pausa amorteringskravet för att lätta bördan på hushållen och för att Sverige ska kunna övervintra krisen”. Hittills har dock inga konkreta förslag presenterats trots att pressen fortsätter att öka på högt belönade hushåll.
Det kan alltså bli en bister vinter även för den sittande regeringen.