I SCB:s rapport ”Integration – en beskrivning av läget i Sverige”, jämför man situationen för grupper av utrikes och inrikes födda inom områden som arbetsmarknad, utbildning, ekonomi, boende, hälsa och demokrati.
I årets rapport kan man bland annat se att det inte är några skillnader mellan olika grupper av utrikes och inrikes födda när det kommer till i hur hög utsträckning man känner sig delaktig i samhället.
Däremot är valdeltagandet lägre för utrikes födda än för födda i Sverige.
I riksdagsvalet 2018 var valdeltagandet lägst för födda utanför Europa med mindre än 10 år i Sverige, 68 procent. Bland inrikes födda med minst en förälder född i Sverige röstade 91 procent av de röstberättigade.
Fler trångbodda
Även när det kommer till trångboddhet finns en stor skillnad mellan de som fötts i Sverige och de som nyligen kommit hit. Bland människor födda utanför Europa som bott mindre än 10 år i Sverige bor 31 procent i en bostad med fler än 2 personer per sovrum. Bland inrikes födda är motsvarande andel 2 procent.
När det kommer till ekonomi kan man också se stora skillnader och inkomstnivån är betydligt lägre för födda utanför Europa som bott mindre än 10 år i Sverige.
Enligt rapporten uppger 70 procent av personerna i den gruppen att de inte kan få fram 12 000 kronor för att betala en oväntad utgift utan att låna eller be om hjälp.
För inrikes födda är andelen 14 procent.