Vid årsskiftet hade det totala skuldbeloppet ökat med 7,4 procent jämfört med året innan. Svenskarnas sammanlagda skulder hos Kronofogden är nu uppe i 101 miljarder kronor – en ökning med drygt sju miljarder sedan förra året, eller närmare 20 miljoner om dagen.

– En stor del av ökningen beror på att skulderna växer på grund av räntorna. Men det handlar också om att vi får in fler skulder på högre belopp, säger Davor Vuleta.

Konsumtionsskulder

Majoriteten av skulderna utgörs av det myndigheten kallar enskilda mål. Här ingår konsumtionsskulder, lån- och kreditskulder till banker samt olika typer av abonnemangsskulder. Det är också de enskilda målen som ökat allra mest under 2022.

Även antalet personer med skulder hos Kronofogden ökade något under föregående år. Den ökningen motsvarar dock befolkningsökningen i stort. Statistiken visar alltså att det i huvudsak är de redan skuldsatta som nu fått det ännu värre.

– De som levde på marginalen har fått högre utgifter på grund av inflationen – det kan vara den avgörande skillnaden som gör att man inte klarar av att betala räkningarna, säger Davor Vuleta.

Ökat sedan 2011

Senast den totala skuldmängden i Sverige sjönk var mellan 2015 och 2016. Sedan dess har den ökat år för år.

– Det är bekymrande att många som har skulder hos Kronofogden betalar år efter år, men utan att skulden minskar, eftersom man bara betalar på räntorna och inte själva grundskulden, säger Rikskronofogden Fredrik Rosengren.

Myndigheten har i flera år förespråkat en lagförändring för att komma tillrätta med problemet.

– Vi vill att fler ska kunna betala av sina skulder, och vi har i flera år drivit på för att man ska utreda just den här frågan. Nu pågår en sådan statlig utredning, och den kommer att lämna sina förslag under våren. Det tycker jag är utmärkt.

Branschorganisationen Svensk inkasso har motsatt sig en sådan lagändring då man anser att det riskerar att hota betalningsmoralen.