Omkring år 2045 planeras att alla svenska kärnreaktorer ska vara tagna ur drift, detta enligt underlag i det svenska kärnavfallsprogrammet. Industrin har i 40 års tid planerat för vad som ska hända med både reaktorbyggnaderna och det radioaktiva kärnbränslet. 

Planen är att bygga två olika slutförvar i Forsmark, ett för det långlivade kärnbränslet och ett för det kortlivade byggnadsavfall som bildas när kärnkraftverken rivs. 

Under onsdagen kommer miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) meddela att regeringen nu beslutat att godkänna delen som gäller slutförvaret av det kortlivade avfallet. Det handlar om betong och metallskrot som kommer vara radioaktivt i cirka 1000 år. 

Besked om hur regeringen ser på slutförvaret av det långlivade kärnbränslet, som är radioaktivt i 100 000 år, kommer att lämnas den 27 januari.

Projektet ska självständigt finansieras av branschen via medel i kärnavfallsfonden, där kärnkraftsbolagen varje år gör inbetalningar i förhållande till hur mycket kärnkraftsenergi de levererar. 

Den kvarvarande kostnaden för det svenska kärnavfallsprogrammet omfattar cirka 95 miljarder kronor. År 2020 fanns över 77 miljarder kronor i kärnavfallsfonden.

Liberalerna: Hot om misstroende kvarstår

Liberalerna har hotat med misstroendeförklaring mot klimatminstern om inte besked lämnas i frågan. De anser att beslutet inte borde ha förhalats på det sätt det gjorts. Nu inväntar partiet svar om slutförvar av kärnbränslet senast 27 januari, säger Liberalernas energipolitiske talesperson till SVT Nyheter:

– Det är ett viktigt beslut för att trygga svensk energiförsörjning, men framför allt att vår generation tar ansvar för kommande generationer. Vi förväntar oss ett besked av regeringen och Annika Strandhäll, annars står vårt besked om misstroende fast, säger Arman Teimouri (L).