Två bröder i Tyskland sitter nu häktade för att ha planerat ett terrorattentat mot en kyrka i Sverige. Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan anser dock inte att det finns anledning att bli avskräckt från att besöka kyrkor.
– Allmänheten behöver inte oroa sig. Säpo och polisen kommer vara närvarande om det skulle bli någon typ av förhöjt hot, säger han.
Hotbilden densamma
Ranstorp förklarar att säkerhetspolisen har bra koll på vilka personer som är attentatsbenägna och har terrorhot på sin radar.
Betyder händelsen med de tyska bröderna att hotet mot Sverige har ökat ytterligare?
– Nej det är samma hotbild som det har varit de senaste månaderna. Ju fler koranbränningar som sker desto mer ökar risken för reaktioner, men det kan ta lite tid innan någonting sker, säger Magnus Ranstorp.
Koranbränningarnas påverkan
Under våren 2022 eldade den dansk-svenske högerextrema politikern Rasmus Paludan upp koranen i flera svenska städer vilket ledde till protester i många muslimska länder. I januari i år förvärrades situationen ytterligare efter att Paludan brände koranen utanför turkiska ambassaden i Stockholm. Hans handlingar har enligt Säpo försatt Sverige i ett mer utsatt säkerhetsläge.
I mars skrev Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, i sin årsrapport att ”Sverige sannolikt kommer vara ett prioriterat mål för våldsbejakande islamister på kort sikt under första halvan av 2023 och möjligen även året ut ...” till följd av koranbränningarna.