En misstänkt kvinna har varit på toaletten men gör motstånd när hon ska tillbaka in i cellen. Hon är stark. Båda vakterna åker i golvet. En blir dragen i håret och omkullkastad med ansiktet före. Det lossar mycket hår efter händelsen, ansiktet är ömt och hon har fått en tandskada. Hon är chockad och blir sjukskriven.

Det här är ett exempel på en allvarlig incident som inträffade i en polisarrest för några år sedan. Kvinnan åtalades misstänkt för våld och hot mot tjänsteman, men friades av tingsrätten som ansåg att hon led av en allvarlig psykisk störning vid tillfället.

Flera självmordsförsök i arrester

Polisen skriver så här om en annan incident: Den misstänkte ”blir plötsligt aggressiv och tar loss ventilationsventilen från taket, slår sönder en fönsterruta och skadas själv av krossat glas och får skärskador på sina händer”.

En annan misstänkt lindar ”en telefonsladd om halsen och hinner bli blå i ansiktet” innan polisen kan ingripa.

Förra året försökte 102 gripna ta livet av sig i cellerna, trots att polisen försöker ta ifrån de misstänkta allt som går att använda till självmord.

I snitt avlider ungefär tre personer om året i arresterna.

Polisen för statistik över alla viktigare händelser. Incidenterna har tredubblats sedan 2017, enligt polisens egen statistik.

Polisen menar att ökningen bland annat beror på att det sedan några år tillbaka är enklare att rapportera in incidenter.

– Men vi har också mer missbruk och fler psykiatriska diagnoser, så det är mycket som spelar in, säger Patrik, som ansvarar för att utveckla arrestverksamheterna i Sverige, men inte vill säga sitt efternamn av säkerhetsskäl.

En arrestvakt säger att förövarna blir yngre och att respekten för polisen minskar.

Kriminolog: Vårdpersonal borde finnas i arresten

Kriminologen Emeli Lönnqvist forskar om frihetsberövanden. Hon understryker att de som hamnar i arresten bara är misstänkta, inte dömda.

– Det här är inte något som man kan vifta bort, säger hon.

Politikerna är inriktade på hårdare straff och fler gripna, anser hon, och det gör i sin tur att fängelser och arrester fylls.

– Vi har ett rättsväsende som står under väldigt mycket press. Och det är klart att det påverkar hur de frihetsberövade mår, säger hon.

Hon tycker att vårdpersonal alltid borde finnas i arresten.

– Vi borde också överväga om man ska ha obligatoriska läkarundersökningar av dem som kommer till arresten.