Varje orosanmälan som kommer in till socialtjänsten genomgår en förhandsbedömning. Socialsekreteraren kan då bedöma att den enskilda anmälan inte är tillräckligt allvarlig för att utredas vidare, vilket är utfallet för 60 procent av alla inkomna orosanmälningar enligt Socialstyrelsens siffror.
Om det inte redan finns ett öppnat ärende skrivs orosanmälan ut och sätts in i en tidskronologisk pärm – den så kallade ”slaskpärmen” – som inte är sökbar på namn eller personnummer.
– Det gör att man kan missa helhetsbilden som sammantaget kanske hade visat på behov av stöd och hjälp, säger Karin Sarve, chef på Vällingbypolisens ungdomsgrupp.
”Stor risk att orosanmälningar missas”
SVT:s genomgång av landets tolv mest folkrika kommuner visar att vissa socialtjänstkontor blandar orosanmälningar med alla övriga socialtjänstärenden i den kronologiska pärmen. Hur ofta pärmarna gallras varierar mellan ett och fem år.
– När det som hos oss finns 120 kronologiska pärmar är det förstås stor risk att man missar tidigare anmälningar. Det kräver att socialsekreterarna kommer ihåg vad som har kommit in tidigare, säger Märta Norberg, chef på familje- och mottagningsenheten i Hässelby-Vällingby.
Reagerade inte på 15-åriga ”Yusuf” – trots 20 orosanmälningar
SVT får kännedom om en pojke som vi kallar ”Yusuf”. Redan som 15-åring har han hunnit misstänkas för 45 brott och polisen har gjort ett 20-tal orosanmälningar till socialtjänsten.
När polisen kontaktar socialtjänsten för att fråga varför inga kraftigare sociala insatser sätts in visar det sig, enligt uppgift, att socialtjänsten bara har kännedom om några få orosanmälningar, då majoriteten inte har lett till vidare utredning.
Polisen skickar då in alla sina orosanmälningar gällande ”Yusuf” i en enda hög till socialtjänsten. Kort därefter kommer ett beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU.
SVT har sökt den berörda socialtjänsten, som inte vill kommentera fallet.
Hindras av socialtjänstlagen
Att nedlagda orosanmälningar inte är sökbara beror på att socialtjänstlagen förbjuder registerföring av dessa uppgifter – med hänvisning till den personliga integriteten.
Regeringen har lämnat ett lagändringsförslag på remiss som föreslår att dessa barnanmälningar ska bli sökbara. Men om – och i så fall när – en lagändring kan träda i kraft är ännu oklart.