Hälften av väljarna tycker att regeringen har gjort ett ”dåligt jobb” vid sina tio veckor vid makten, enligt en opinionsundersökning publicerad i DN i december. Flera av de löften som gavs under valrörelsen har kritiserats för att inte ha infriats, exempelvis löftet om fem kronor lägre bränslepris vid pump och ett högkostnadskydd för elpriser som skulle träda i kraft den 1 november. Modellen för elstöd modifierades och har nu skjutits upp till februari.

– Jag förstår den enorma frustration som finns hos det svenska folket och att de här problemen inte är lösta, men jag tror att de allra flesta förstår att det kommer ta tid att lösa problem som har vuxit fram under mycket lång tid, säger Ulf Kristersson i P1 Morgon.

Tidplan ligger fast

På söndagen framkom att lagrådet underkänt regeringens förslag att anonymisera vilka som får ta del av elstödet. Jurister anser att förslaget förhastats och att det saknas uppgifter som motiverar sekretessen. Enligt Kristersson kommer lagrådets kritik inte påverka starten för utbetalningarna i februari.

– Vi kommer titta på lagrådets synpunkter men vår tidsplan kommer att ligga fast, säger Ulf Kristersson (M).

Bredare stöd utesluts inte

De pengar som betalas ut i februari är ett retroaktivt stöd beräknat från oktober 2021 till september 2022. När regeringen och Sverigedemokraterna presenterade förslaget i slutet av november stod det klart att det enbart gäller södra Sverige. Ulf Kristersson utesluter dock inte att eventuellt kommande stöd kan innefatta även de norra delarna av landet.

– Vi tittar på saken och vi utesluter inte stöd under 2023, men jag tänker inte förekomma sådana löften innan jag vet om det är möjligt eller inte, säger Ulf Kristersson (M).