– Det visar att dessa kommuner har en medvetenhet och en kunskap om problemet, säger Olga Gislén, utredare på Socialstyrelsen.

Av 224 kommuner och stadsdelar uppgav 45, eller 20 procent, att de haft kontakt med unga involverade i extremism, eller som riskerar att bli det. Störst var vetskapen i stadsdelarna och kommunerna nära Malmö, Göteborg och Stockholm med omnejd.

Vanligast var religiös extremism, vilket 37 kommuner rapporterade. 15 svarade att de mött politisk extremism.

Religiös extremism

Svaren säger dock inget om hur många individer det rör sig om, och om medvetenheten kring problematiken är tillräcklig kan Olga Gislén inte svara på.

– Utifrån den här enkäten är det svårt att svara på det eftersom vi i stort inte vet i vilken utsträckning våldbejakande extremism förekommer, säger hon.

27 av de 45 socialtjänster som haft kontakt med unga i den extremistiska miljön hade gett någon form av insats för att hjälpa, visar enkäten.

– Det är en ganska hög siffra jämfört med hur det ser ut i socialtjänsten i stort. Det tyder på att man arbetar bra med frågan, säger Olga Gislén.

Den insats som socialtjänsten oftast erbjöd var samtalsstöd, men placering på HVB-hem och kontaktperson förekom också.

Skolan bättre

Oftast kommer informationen om unga i våldsbejakande extremism från skola och fritids via så kallade orosanmälningar. Näst vanligast är information från polisen.

– Både skolan och polisen har blivit bättre på att uppmärksamma dessa frågor, det har blivit nästan dubbelt så vanligt att socialtjänsten får informationen från dem jämfört med förra året, säger Olga Gislén.

Socialstyrelsen ska nu arbeta om sitt stödmaterial om våldsbejakande extremism och samarbeta med den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism för att sprida det.