Den enskilt största riskfaktorn för att dö i covid-19 är ålder. 72 procent av de avlidna finns i åldersgruppen 80 år och äldre, visar DN:s granskning som baseras på data från SCB och Socialstyrelsen.
Dödligheten är även högre för män än för kvinnor.
Inkomstnivå är också en faktor som spelar roll- Enligt genomgången är dödligheten 280 procent högre i åldersgruppen 50–64 år för dem som tjänar under 10 000 kronor i månaden jämfört med dem som tjänar 30 000–40 000 kronor.
Utrikesfödda överrepresenterade
Även lågutbildade är överrepresenterade i statistiken över dödsfallen.
– Det är så här inom många olika folksjukdomar att en lägre inkomstnivå och en lägre utbildningsnivå är faktorer som är förknippade med en högre dödlighet och en högre risk för sjukdomar, säger DN:s reporter Kristoffer Örstadius i Morgonstudion.
En femtedel av dem som avlidit i covid-19 är födda utomlands, vilket motsvarar andelen utrikesfödda i befolkningen. Men gruppen blir ändå överrepresenterad i statistiken eftersom det är en stor koncentration av unga bland utrikesfödda.
Bland utrikesfödda i åldern 60–79 år ligger dödligheten på 253 döda per 100 000 invånare, jämfört med 143 döda per 100 000 invånare bland inrikesfödda.
– För inkomst och utbildningsnivå är inte mönstren så överraskande, men när vi studerar födelseland så avviker dödligheten för utrikesfödda tydligt. Dödligheten är i allmänhet lägre för utrikesfödda, men för just covid-19 är den högre, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, till DN.
Kan förklaras av trångboddhet
Överrepresentationen är större från låg- och medelinkomstländer. Enligt granskningen har dödligheten bland de utrikesfödda varit högre för människor födda i Somalia, Turkiet och Syrien.
Folkhälsoepidemiologen Anton Lager, som arbetar som enhetschef vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Region Stockholm, menar att omkring tre fjärdedelar av överrepresentationen för personer födda i andra länder kan förklaras av faktorer som trångboddhet, tidigare sjukdomar, inkomst, yrken och ålder.
Enligt kartläggningen drabbades utrikesfödda hårdare i den första vågen jämfört med den andra vågen.