Emelie Vikström jobbar extra i en klädbutik i Arvidsjaur för att dryga ut sina studielån. Sedan tre år tillbaka studerar hon till lågstadielärare på distans via Luleå tekniska universitetet (LTU). Hon är positiv till förslaget om avskrivna studieskulder.
– Det tror jag absolut skulle kunna locka unga att vidga sina vyer och flytta till städer de inte ens visste fanns på kartan. Det skulle vara en morot för dem, säger hon.
Emelies kollega, Julia Larsson, bor till vardags i Malmö där hon pluggar till kriminolog. Hon gillar också förslaget men är inte beredd att flytta till vilken ort som helst.
– Det är just möjligheten att hitta ett jobb. Jag pluggar ju till kriminolog och det är inte så många som vet att det behövs och om man vill jobba inom polisen så är det ju så att på mindre ställen händer det inte lika mycket som i större städer.
Sneglar på Norgemodellen
I början av 2017 presenterade Landsbygdskommittén, där samtliga rikdsdagspartier var representerade, 75 förslag på hur Sveriges landsbygd ska växa. Ett av förslagen handlade om att regeringen bör utreda möjligheten att låta människor som bor och jobbar i 23 utsatta kommuner, där en av dem var Arvidsjaur, få sina avskrivna. Liknande förslag har även kommit från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Men exakt hur landsbygdskommitténs förslag ska utformas är ännu oklart, trots detta tror Vänsterpartiet i Arvidsjaur att avskrivna studieskulder skulle gynna kommunen.
– Det ger en bättre personalförsörjning. Vi har ju tittat på hur det ser ut i Norge och de har på det här sättet, och har haft i många år, och de ser att det är lättare att få tag i lärare och poliser ute på landsbygden, säger Britt-Inger Hedman (V), gruppledare i Arvidsjaur.
Och kommunen har stort personalbehov. Enligt Arbetsförmedlingen prognos kommer det finnas en påtaglig brist på bland annat psykologer, poliser, sjuksköterskor och socialarbetare inom ett år.
Fnns det någon risk med att man bara bor på landsbygden ett kort tag och sedan sticker man vidare?
– Jag ser inte att det är en risk, för då har man ju haft personal under den tiden. Min uppfattning är också att när folk väl har flyttat ut på landsbygden vill man bo kvar, säger Britt-Inger Hedman (V).
(L) vill se ungdomsavdrag – riktat mot glesbygd
Men Liberalerna i Arvidsjaur vill hellre se andra åtgärder.
– Jag tror inte att det är lösningen utan jag tror att vi måste titta på jobben först. Vi börjar i den ändan och sedan kan man använda ett batteri av åtgärder för att locka ut folk i landsbygden, säger Jens Eliasson, Liberalernas gruppordförande i Arvidsjaur.
Vad skulle det kunna vara?
– Det skulle kunna vara att vi sänker ungdomsavdraget för de som är under 26 år och riktar det mot glesbygd bara.
Du pratar mycket jobben – både att säkra jobb och få hit fler jobb. Men hur vill ni göra det?
– Det är en fråga vi funderar på. Vi har bra internetanslutningar, mycket mark och låga hyror så det borde inte vara omöjligt att få hit kunskapsjobb, säger Jens Eliasson, Liberalernas gruppordförande i Arvidsjaur.