Snoriga näsor, rethosta och vinterkräksjuka. Många småbarnsföräldrar drar nog en lättnadens suck när årets stora sjukmånad februari – också känd som vabruari – är förbi.

Men ropa inte hej – från och med pandemiåret 2020 har fler vab-dagar tagits ut i mars än i februari, enligt Försäkringskassans statistik.

Det är dock svårt att förklara vad det beror på, enligt Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

– De första månaderna på året är många sjuka i luftvägsinfektioner och andra infektioner och många barn behöver vara hemma. Men exakt varför det är mer i mars än i februari är väldigt svårt att säga, säger han.

Nya pandemimönster

Historiskt sett har februari varit den månad då vi vabbar som mest. Men från och med pandemiåret 2020 har mönstren förändrats, enligt Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Med tanke på detta vill han inte dra för stora slutsatser av förändringen.

– Det kanske skiftade lite där mellan februari och mars, men vi såg ett nytt mönster där man faktiskt tog ut mest dagar på hösten då istället, säger han.

Inte nått toppen för kräksjuka

En faktor som påverkar är vilka virus som sprids olika år och när de får starkast fäste.

– Säsongsvariationerna för vabb stämmer ganska bra överens med hur RS-virus har spridits i samhället, säger Niklas Löfgren.

Enligt Magnus Gisslén har pandemin påverkat när olika virustyper blir vanliga. Den här säsongen hade exempelvis covid en tidig topp, och även influensan är på nedgång.

– När det gäller kräksjuka med calicivirus har vi ännu inte riktigt nått toppen, utan det ser ut att gå upp någon vecka till innan det vänder. Det är inte helt ovanligt med en topp av det i mars, säger han.

Tillbaka till vabruari?

Halvvägs in i mars är det för tidigt att dra några säkra slutsatser om 2024, men siffror från februari kan tyda på att vi är på väg tillbaka mot tidigare mönster, enligt Niklas Löfgren.

– Vabbandet har så länge varit störst i februari, så det tror jag att det kommer att gå tillbaka till.