I veckan öppnade Kristdemokraterna för ett underskottsmål, så att staten kan låna till nödvändiga investeringar. Exempelvis på en nivå som skulle frigöra 50 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar en halv procent av BNP.

”Staten har under årtionden sparat i ladorna. Detta ger Sverige handlingsutrymme att låna för att investera i tillväxt och framtidstro. Nu är det läge att släppa handbromsen och använda denna möjlighet”, skriver Ebba Busch i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Tidigare är det bara Vänsterpartiet som förespråkat ett underskottsmål. De vill sätta målet till en procent av BNP under en tioårsperiod.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill se ett balansmål, som innebär att utgifter och intäkter ska gå jämnt upp under en konjunkturcykel. Miljöpartiet vill dessutom låna mångmiljardbelopp för investeringar för klimatet. Också Liberalerna är beredda att införa ett balansmål, men har sagt att de är villiga att gå längre.

Lägre statsskuld bakom vändningen

I torsdags meddelade även Centerpartiet att de vill överge överskottsmålet för ett balansmål. Men på ett villkor.

– Att resurserna öronmärks till investeringar som ökar Sveriges framtida produktionsförmåga. Exempelvis nya infrastrukturinvesteringar, säger Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet.

Överskottsmålet har varit en omhuldad princip för en bred majoritet i riksdagen sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet.

Orsaken till svängningen är Sveriges numera låga statsskuld, samt det omfattande investeringsbehov som partierna ser i bland annat samhällskritisk infrastruktur.

Just nu pågår en översyn av överskottsmålet. En ändring kräver en bred politisk majoritet. Sverigedemokraterna skriver i ett mejl att de vill inte vill föregå resultatet av den.

Se hela debatten mellan Mikael Damberg, finanspolitisk talesperson för S, och finansminister Elisabeth Svantesson (M) i Agenda på SVT Play.