Semifinalen är schlagersäsongens andpaus. Nerverna är inte längre på helspänn, programledarna är varma i kläderna och publiken har hört låtarna innan. Dessutom går hälften av bidragen vidare till finalen. Ja du läste rätt.

Kvällens tävling kan tyckas lite onödig, men publiken i Örnsköldsvik tyckte uppenbarligen inte det.

Känsla: Jävlaranamma

Det låg en känsla av revansch i luften. Fem av kvällens åtta bidrag har tidigare år tävlat i Melodifestivalen, men inte fått representera Sverige på scen i Eurovision Song Contest. Victor Crone har däremot fått göra det för Estland, medan Melanie Wehbe har vunnit för Sverige som låtskrivare. Likaså veteranerna i Nordman har tävlat tidigare, utan vinst. Mariette har gått till final hela fyra gånger, men aldrig vunnit. Även Theoz har tagit sig till final, men fallit på målsnöret.

Kanske var det just revanschlusten som tog Nordman, Theoz och Mariette till final.

Solo eller landsbygdsromantik

Rent genremässigt bjöd semifinalen inte på särskilt stor variation – det var soloartister som sjöng om kärlek eller styrka varvat med olika duon som alla bjöd på landsbygdsromantik.

Tennessee Tears körde på klassisk country, Beny & Elov satsade på ett mer modernt landsbygdsfenomen i form av epa-dunk medan Nordman fortsatte att bygga vidare på sitt vildmarksbrand.

Thomas G:sons fullträff

På sidan om semifinalen pågick en annan tävling. Det fanns nämligen en person som nästintill allt kretsade kring – låtskrivaren Thomas G:son, som i vanlig ordning tävlade mot sig själv.

Tre bidrag hade G:son med i potten, och samtliga gick till final. Det betyder att Thomas G:son har fyra bidrag i årets final av melodifestivalen. Börjar det kanske bli dags att införa en låtskrivar-gräns...