Milismän som stödjer den avgångne president Hadi i Aden Foto: AP/TT

Krisen i Jemen förvärras alltmer

Uppdaterad
Publicerad

Krisen i Jemen förvärras alltmer och slaget om miljonstaden Aden, dit Jemens avgångne president tagit sin tillflykt, verkar ha börjat. Rebeller uppges ha tagit över kontrollen över flygplatsen i staden.

Milis med band till den tidigare presidenten Ali Abdullah Saleh har tagit över flygplatsen i Aden från styrkor som är lojala till president Abd Rabbu Mansur Hadi. Det bekräftar de lokala myndigheterna för Reuters.

Enligt uppgiftslämnaren ska strider fortfarande pågå i närheten av flygplatsen. I Aden syns enligt nyhetsbyrån Reuters unga män med automatkarbiner på gatorna, redo för att möta rebellernas styrkor.

Krisen i Jemen

Shiamilisen säger sig ha gripit försvarsminister Mahmud al-Subaihi under sin framryckning mot staden. En talesman säger i milisens tv att al-Subaihi greps i staden Huta, uppger nyhetsbyrån AFP. Hårda strider sägs ha ägt rum där.

Landet på väg mot upplösning

Huthi-rebellerna har i dag utlöst en belöning för den som tar den jagade presidenten till fånga, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Samtidigt har nu saudiska trupper gått i ställning vid gränsen till Jemen. Det kan betyda att ett ”ställföreträdande krig” är nära mellan Iran och Saudiarabien inne i Jemen. Dessutom är både al-Qaida och terroristorganisationen Islamiska staten, IS, aktiva i landet.

Det finns många bedömare som idag menar att det inte längre existerar sammanhållen jemenitisk stat utan att landet är på väg mot en upplösning som i till exempel Somalia.

Svag centralmakt

Läget i Jemen är oerhört komplicerat. Jemen grundades 1990 genom att det konservativa Nordjemen och det socialistiska Sydjemen slogs ihop. Centralmakten i huvudstaden Sanaa har alltid varit svag och uppror har varit vanliga.

Ur det växte två separatiströrelser fram, en i norr under ledning av shiitiska grupper, zeiditerna, och en annan i söder.

Landets envåldshärskare i tjugo år, president Saleh, avgick slutligen i februari 2012. Hans fall inleddes 2011 med protester inspirerade av den arabiska våren.

Farligaste al-Qaida-filialen

Saleh efterträddes av sin vicepresident Hadi, som var USA-allierad. Amerikanska styrkor kunde bland annat leda ett drönarkrig mot ”al-Qaida på arabiska halvön”, AQAP.

AQAP anses vara den farligaste av al-Qaidas olika filialer. Den och andra islamistiska grupper har utnyttjat upplösningen i Jemen för sina syften. AQAP tog på sig ansvaret för terrordådet mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo.

I slutet av 2014 bildades dessutom en konkurrerande IS-filial i landet.

Uppror

Redan år 2004 inleddes ett uppror i norr mot centralregeringen av rebellrörelsen Huthis. De tillhör de shiitiska zeiditerna och har en bundsförvant i det shiitiska Iran. En tredjedel av Jemens befolkning anses vara zeiditer.

Anledningen till upproren var att man ansåg sig diskriminerade av den jemenitiska ledningen.

Hösten 2014 hade upplösningen i Jemen gått så långt att Huthis kunde invadera huvudstaden Sanaa. President Hadi sattes av Huthis i husarrest i januari och avgick i protest. Han flydde till staden Aden i söder.

Han har uppmanat staterna vid Persiska viken – med Saudiarabien i spetsen – att slå till militärt mot huthis i Jemen.

Han avgick i början av 2015 medan Huthis i hans huvudstad Sanaa utropade ett presidentråd på fem personer som skulle styra landet. Huthis styre har dock aldrig erkänts internationellt. Hadi återtog sin avskedsansökan sedan han flytt från Sanaa till Aden.

Viktig bas

USA har använt Jemen som en viktig bas mot det fruktade AQAP, men har nu dragit sig tillbaka ur Jemen.

Man kan enkelt och dystert säga att alla nu slåss mot alla i Jemen – ett av arabvärldens fattigaste länder. Det enda det finns gott om är – vapen. Det går minst ett skjutvapen på varje manlig jemenit, barn och åldringar inräknade.

Huthis stöds idag av delar av de statliga säkerhetskrafterna och också av den avsatte presidenten Saleh som tydligen hoppas på någon form av come-back.

Irans makt ökar

Irans inflytande i landet anses ha ökat och det har i sin tur ökat Saudiarabiens oro och kan förklara sammandragningen av tungt beväpnade styrkor vid den jemenitiska gränsen. Saudierna ser sig som skyddsmakt för sunniterna i Jemen.

Saudiarabien fruktar också att Iran ska slå en kil in i den arabiska halvön genom sitt starka inflytande på Huthis.

Maktbalans

Rädslan för shiitiskt inflytande i Jemen handlar för saudierna om maktbalansen på hela den oljerika den arabiska halvön. En rad av staterna runt Persiska viken fruktar nu att Iran ska få ökat inflytande där.

För den saudiska ledningen är detta extra farligt därför att den största andelen av Saudiarabiens shiiter – de utgör 15 till 25 procent av befolkningen – finns i den saudiska provins där också största delen av landets oljerikedomar finns.

Men Huthi-rebellerna är alltså inte den enda milisen i Jemen. al-Qaida har varit verksamt där i femton år. De amerikanska drönarangreppen tycks inte ha kunnat stoppa gruppen.

IS-filial i Jemen

I slutet av 2014 förklarade även IS att man har grundat en filial i Jemen. Det är ett välkänt mönster att terrorgrupper à la al-Qaida eller IS etablerar sig i länder i upplösning.

För det sunnitiska IS är Huthis fienden och i fredags utfördes det blodigaste dådet i Jemens senare historia då IS tog på sig ansvaret för självmordsattentat då minst 120 människor dödades. IS har hotat med fler attentat.

Kriget håller på att utvecklas till ett slags religionskrig med Saudiarabien och Iran som aktörer i bakgrunden. Det sker i ett land där hälften av befolkningen lever i fattigdom och där tio av landets 25 miljoner invånare anses hotade av hungersnöd.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krisen i Jemen

Mer i ämnet