– Det ser mörkare ut nu än vad vi trodde i september, men det finns ljus i tunneln i form av vaccinet, säger prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl vid en pressträff.
I höstas räknade KI med en stabil återhämtning under det andra halvåret. Men, när den andra vågen av smittspridning nu sköljer över Sverige och övriga Europa så bryts återhämtningen under årets sista kvartal.
Uppgifterna om att en vaccinering mot covid-19 kan komma igång relativt snart är dock positiva signaler för ekonomin och innebär enligt KI att den svenska ekonomin tar fart igen under andra kvartalet nästa år.
Sammantaget spår KI att Sveriges ekonomi krymper med 3,1 procent i år för att nästa år växa med lika mycket. I den förra prognosen, som publicerades i slutet av september, spåddes ett BNP-fall om 3,4 procent 2020 samt en ökning med 3,6 procent 2021.
Men, även om vaccinet innebär en skjuts till ekonomin så befinner sig Sverige i en djup lågkonjunktur med en arbetslöshet på i snitt 9 procent nästa år. Lågkonjunkturen kommer också att bestå under en längre tid, uppger Ylva Hedén Westerdahl.
– Det kommer att dröja ända till 2023 innan vi har ett normalt konjunkturläge igen, säger hon.
Stora osäkerheter i prognoserna
Konjunkturinstitutet betonar att osäkerheten i prognoserna är större än normalt med ett antal faktorer som skulle kunna påverka ekonomin negativt. En osäkerhetsfaktor är huruvida vaccineringen blir framgångsrik och om smittan därmed avtar.
Även Brexit utgör en betydande osäkerhetsfaktor. Prognosen baseras på antagandet att EU och Storbritannien sluter ett avtal på åtminstone handelsområdet före årsskiftet så att en så kallad 'hård brexit' undviks. Misslyckas det kan de ekonomiska konsekvenserna bli ”kännbara”, uppger KI.
Stort utrymme för ytterligare stimulanser
Men, trots regeringens stora stimulansåtgärder på runt 250 miljarder kronor, är de svenska statsfinanserna goda, vilket kan komma till användning om ekonomin skulle förvärras, uppger KI.
– Riskerna för en sämre utveckling dominerar tyvärr, men det finns stort utrymme för nya åtgärder 2021, säger Ylva Hedén Westerdahl som tillägger att den svenska statsskulden väntas toppa på runt 40 procent nästa år, vilket i ett internationellt perspektiv är lågt.