På två år har 4.000 jordbrukare druckit gift eller hängt sig i förtvivlan över dumpade priser och höjda omkostnader. Och det är USA som får skulden, rapporterar Aktuellts utsända.

Aktuellt kommer till en by dagen efter att en bomullsbonde tagit sitt liv och mäter en by i sorg.

-Han kom väl överens med alla i familjen och var en glad person, alltid med ett leende. Kvällen innan åt vi en middag där det var många skratt! Vi såg inga varningstecken.

Ingen väg ut ur skulderna

Mannen som tog sitt liv hade flera barn och en fru. Han efterlämnade ett avskedsbrev som läses upp av sörjande grannar.

”Jag ansökte om lån i banken men jag får inga pengar. Mina privata lånegivare jagar mig och hotar att ta mina ägodelar. Jag har inte ens fem öre. Hur ska jag kunna betala tillbaka mina lån? Jag har tänkt igenom detta noga, i stället för att leva så här är det bättre att jag dör. Jag kan inte ta hand om min familj”.

Govindraji hade 17.000 kronor i skuld till ett privat långivare som tog 50 procent i ränta. När han insåg att han inte skulle ha råd att betala hemgiften för sin dotter blev skammen honom övermäktig.

-Han pratade mycket om mitt giftemål , men jag hade ingen aning att han skulle göra så här. Jag kan inte tänka, säger dottern.

Konkurreras ut av USA

Det är inte de allra fattigaste som begår självmord utan de vars jordbruk hade börjat växa. När indien 1995 öppnade sin bomullsmarknad dök priserna med 40 procent. Indien konkurrerades ut av USA. Tack vare statligt stöd kan amerikanska bönder sälja sin bomull för mindre än hälften av vad det kostar att tillverka den. tillverkningskostnaden. Småbönderna i tredje världen är chanslösa.

-Jag anser att det här är ett folkmord orsakat av USA:s felaktiga politik. USA måste dra tillbaka subventionerna för bomullsodlare och alla dyra utsäden, gödningsmedel och kemikalier. Annars resulterar det i folkmord i tredje världens bomullsodlande länder, säger Kishor Tiwari, människorättsaktivist.

Du skyller på globaliseringen, men måste inte indiska bönder konkurrera på den fria marknaden med sina produkter?

-En fri och rättvis marknad? Globalisering? Tidigare sålde vi bomull över hela världen. Men sedan kom USA med sina kraftigt subventionerade priser. De dödar våra bönder, och du talar om rättvis konkurrens, frågar Kishor Tiwari.

Dyra grödor

Samtidigt som marknaden avreglererades lockades bönderna av växtförädlingsföretaget Monsanto att satsa på genmodifierade bomullsgrödor, något som lett till högre omkostnader med speciella växtgifter och gödning.

-Vi är många som har samma situation, vi får ingen hjälp av regeringen så vi har alla självordstankar, säger bomullsbonden Maruti Bhimrao Yelkar.

Konhandlar med USA

Bomullsbönderna har inget helhjärtat stöd av Indiens regering. För Indien har fler intressen i de pågående frihandelsförhandlingarna.

När Indien nu kohandlar med sin motpart USA vill man visserligen skydda sina bönder men vill också få in sina dataföretag på den amerikanska IT-marknaden. Och USA har en positiv inställning till det, förutsatt att landet får exportera mer bomull och vete till Indien.

Under tiden tar i snitt tre bönder om dagen sina liv i Indien.

-Man måste införa ett hållbart jordbruk som är oberoende av marknadskrafterna. Vi försöker nu etablera ett sådant hållbart jordbruk här där bönderna ska få tre viktiga behov tillgodosedda: mat, foder och bränsle. Sedan kan man tänka på marknaden, säger Vikram Patel, jordbrukskonsulent.

Men i byn funderar den 17-åriga dottern på hur hennes liv ska gestalta sig nu när chansen till hemgifte är borta.

Och grannkvinnorna lever med rädslan att just hennes man kommer bli nästa som väljer att ta sitt liv för att slippa skuldspiralen.