Ekot har gått igenom 187 fall som rör behandlingsbegränsningar. De kan bland annat avslöja att vårdpersonal trott att patienter inte ska få livsuppehållande behandling fast de ska det och att personalen blandat ihop patienter som har beslut om behandlingsbegränsningar med patienter som inte har sådana beslut.

Ekot konstaterar dessutom i sin granskning att läkare inte fyllt i någon motivering i fler än var femte beslut om behandlingsbegränsningar, trots att de enligt sina arbetsrutiner ska göra det.

– Risken är ju att du avstår från att utföra åtgärder som skulle kunnat bota patienten, säger Torsten Mossberg, expert åt Inspektionen för vård och omsorg och tidigare medicinalråd på Socialstyrelsen, till Ekot.

”Ett lotteri”

Ekot har varit i kontakt med en person som drabbats av ett beslut om behandlingsbegränsning. En 30-årig man med en CP-skada som insjuknade i lunginflammation. Beslut togs då om att han inte skulle få livsuppehållande vård om hans läge försämrades, detta trots att han fått sådan behandling vid tidigare vårdtillfällen.

– Jag tycker att det är ett lotteri, med patienters liv. Han har ju blivit inlagd på intensiven i respirator, och klarat ut det och kommit tillbaka till sitt liv, men helt plötsligt så gällde inte det, av någon anledning som vi inte förstår. För mig var det väldigt skrämmande, säger mannens mamma till Ekot.

”Hade kunnat avlida i onödan”

I sin roll som medicinalråd var Torsten Mossberg en av dem som skrev Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer vad gäller behandlingsbegränsningar 2011. 

– Jag tänker att det är katastrofalt dåligt. Så här får det absolut inte vara. Det är precis så dåligt det kan bli, säger han till Ekot om fallet.

– Patienten hade ju kunnat avlida i onödan, därför att man inte hade satt in de åtgärder som hade behövts.

Beslutet revs upp sedan mannens mamma tagit strid. Skånes universitetssjukhus vill inte kommentera fallet, utan hänvisar till patientsekretess. Detta trots att Ekot har en fullmakt från mannens mamma och gode man.