Med hjälp av diken förvandlades under 1900-talet 25 procent av Sverige sjöar, myrar, kärr och andra våtmarker till åkrar. I Blekinge ännu mer, 60 procent. Blekinge har i dag cirka 6 000 hektar våtmark, i jämförelse med över 14 000 hektar i slutet av 1800-talet.

I dag läcker de torrlagda våtmarkerna koldioxid till atmosfären – och släpper ut lika mycket växthusgaser som biltrafiken i Sverige.

Tickande klimatbomb

Men det finns ett sätt att stoppa utsläppen – att anlägga nya våtmarker. Dessutom ger det nytt hem åt växter och djur, och skapar en vattenreserv inför torka.

– Det är en enkel åtgärd. Det handlar om att dämma upp med hjälp av en grävmaskin, så har man återskapat våtmarken, säger Leif Lagebrand, som är ordförande för Naturskyddsföreningen i Blekinge.

Men att lägga mer mark under vatten går trögt i Blekinge. Enligt länsstyrelsen nås inte målet om hur snabbt och hur många nya våtmarker som ska anläggas.

Drog in bidragen

Det hjälper inte heller att regeringen förra året drog in 114 miljoner kronor som skulle gått till nya våtmarker. Två markägare i Blekinge drabbades.

– Det är inte alls bra med osäkerheten kring bidragen. Det gör att privatpersoner inte vågar satsa. Det handlar om mycket pengar och känner man att man inte får tillbaka insatsen kanske inte projekten påbörjas, säger Jonatan Wollmér, som är våtmarkssamordnare på länsstyrelsen.

Se mer om de stoppade bidragen i videoklippet