I dag är cirka fem procent av eleverna i Sverige särskilt begåvade. Det innebär att de lär sig extremt snabbt, kan föra långa komplicerade resonemang och har ett IQ över 130.
Barnen behöver svåra utmaningar på sin nivå för att inte tycka skolgången är meningslös.
Men den svenska skolan har svårt att upptäcka de här barnen. Om de inte får hjälp blir det antingen utåtagerande och provocerar lärarna eller vänder sig inåt och blir tystlåtna.
Gunilla och Magnus Olofssons son blev det sistnämnda.
– I mellanstadiet började problemen när han inte ville räkna matte på det traditionella sättet. Han ville mer resonera sig fram till svaren.
Kunde inte gå upp ur sängen
Deras son blev trött när det inte fungerade i skolan, fick ont i magen och till sist klarade han inte att stiga upp ur sängen. Han hade drabbats av en depression när han gick i femte klass.
– Vad vi kom fram till var att han var frustrerad men vände frustrationen inåt, säger Magnus Olofsson och Gunilla fortsätter.
– Det handlade om understimulans. Att inte få utvecklas. Fast han visade aldrig det, så vi visste inte det och förstod därför inte det. Man kände hjälplöshet när han mådde så dåligt. Det var nästan overkligt.
Skrev högsta betyg
När deras son efter en lång frånvaro gjorde nationella prov i sexan och skrev högsta betyg blev hans speciella begåvning extra tydlig. I dag går han i åttan och får den hjälp han behöver.
– Vi märker det på vår son som är typiskt för särskilt begåvade. Har man lärt sig en sak vill man inte repetera, repetera, repetera utan gå vidare. Och det är väl ett av problem i skolan att de inte får göra det, säger Magnus Olofsson.
Många mår dåligt
Experter på området menar att deras son inte är ensam. Så många som 90 procent av de särskilt begåvade barnen mår dåligt i skolan.
– Man kan jämföra det med att en särskilt begåvad person som har en otroligt snabb inlärningstakt för den är det ju som att sitta i särskolan hela dagarna. Och det blir ju själsdödande. Eftersom de själva inte vet vad det beror på och märker att de har annorlunda sätt att tänka så börjar de tro att det är fel på dem, säger Anita Kullander, psykolog och expert på särskilt begåvade barn.