Under måndagen släpptes Statens haverikommission sin rapport om händelsen där TT-lines fartyg Marco Polo gick på grund i Blekinge och orsakade ett stort oljeutsläpp.

Rapporten visar på att sjöolyckan orsakades av brister hos besättningen och fartygets navigationsutrustning. Men i rapporten riktades också kritik mot flera andra aktörer som varit inblandade i räddningsarbetet efter grundstötningen – bland annat mot Kustbevakningen.

Brister i kommunikationen

Utredningen konstaterar att olyckan försvårades av brister i kommunikation och samverkan mellan bland annat Kustbevakningen och den kommunala räddningstjänsten.

– Andra aktörer blir beroende av vår information vid den här typen av händelser, för att de ska kunna jobba och göra det de har ansvar för. Så fallerar det så brister den här viktiga kedjan. Och haverikommissionen pekar på att informationsdelningen hade behövt komma igång tidigare här, säger Mattias Lindholm, presstalesperson på Kustbevakningen.

Efter händelsen har Kustbevakningen jobbat aktivt för att ta fram ett system där de kan arbeta bättre om liknande situationer uppstår i framtiden.

– Och det är väl därför också som haverikommissionen inte riktar några rekommendationer till Kustbevakningen i sin rapport. Det hade de nog gjort annars. Vi har redan kommit en bra bit på vägen på en lösning.

Fått kritik tidigare

Kustbevakningen har tidigare även fått kritik vad gäller fågelräddningen efter oljeolyckan, då endast nio fåglar kunde räddas.

En rapport kring detta visade på att Kustbevakningen försvårade fågelräddningsarbetet, då man sköt oljeskadade fåglar utan ljuddämpade vapen och därmed skrämde andra oljeskadade fåglar – vilket spred problemet till ett större område.