Det var under våren och sommaren 2015 som den nu 24-årige mannen var i Irak och slogs tillsammans med regimtrogna trupper mot Islamiska Staten. Vid minst ett tillfälle ska mannen då ha poserat bredvid fyra skändade kroppar och sedan publicerat bilderna i sociala medier. Han ska också ha lagt ut en film där döda kroppar släpas efter en bil.
Det var i samband med det brutala guldrånet i Kungsmarken hösten 2015 som misstankarna om krigsbrott väcktes mot mannen då bilderna på de skändade kropparna hittades i hans mobiltelefon.
Unikt mål
24-åringen åtalades vid Blekinge tingsrätt i september och rättegången hölls vid Malmö tingsrätt i början av november.
Det är första gången i Sverige som någon åtalas för ett liknande brott. Det är också första gången som svensk domstol tillämpar den nya lagen om krigsförbrytelse som trädde i kraft i juli 2014.
– Utifrån vårt perspektiv är detta en viktig praktisk fråga eftersom det finns bilder liknande de här från olika konflikter i världen både i Syrien och Irak. Vi är specialiserade åklagare och poliser som arbetar med detta och krigsförbrytelse är väldigt svårt att utreda, i synnerhet om det är på en plats där det råder krig, säger Hanna Lemoine, kammaråklagare på Internationella åklagarkammaren i Stockholm.
Vill ha prejudicerande dom
Det handlar främst om två rättsliga frågor som bedöms i rätten. Dels handlar det om svensk domstol anser att handlingarna och fotografierna är så nedvärderande att de allvarligt kränker den personliga värdigheten och dels om brottet ska gälla när det riktas mot en död person.
– Vi vill ha ett klargörande att svensk lag täcker det som vi anser att internationell straffrätt täcker. Om det är så att en bild som visar att detta beteendet anses vara kriminaliserat, som vi anser att det ska vara, skulle det betyda att det är tillräckligt med en bild som bevisning och det kan få stor betydelse för framtida ärenden, säger Hanna Lemoine.
Försvarsadvokaten Björn Lindmar har tidigare sagt till SVT Nyheter Blekinge att 24-åringen medger att det är han som syns på bilderna men att han nekar till brott. Enligt försvarsadvokaten bör det inte handla om krigsbrott. Han har tidigare sagt:
– Kärnfrågan här är om döda människor kan vara skyddade personer även efter döden. Det har jag ifrågasatt eftersom det inte nämns ett ord om det i den nya lagen.
Fängelse och utvisning
Straffvärdet för brottet menar åklagaren är två års fängelse men eftersom 24-åringen sedan tidigare är dömd för ett brottet i Kungsmarken, som begicks efter att mannen var i Irak, halveras strafftiden. Åklagaren har därför yrkat på att mannen ska dömas till ett års fängelse och utvisning på livstid och har utgått från liknande tidigare fall i Tyskland och Finland.
– Där har personer poserat med huvuden och fått mellan ett och två års fängelse, säger Hanna Lemoine.
24-åringen är sedan det tidigare dömd, tillsammans med tre andra, till fängelse för att ha rånat en familj i Kungsmarken respektive ett äldre par i Kristianstad.
Lagen om krigsförbrytelse
Lagen trädde i kraft 1 juli 2014 och har aldrig tidigare tillämpats i svensk domstol.
I lagen står bland annat att: ”för krigsförbrytelse döms, om gärningen ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation, den som utsätter en skyddad person för förödmjukande eller nedsättande behandling som är ägnad att allvarligt kränka den personliga värdigheten”
I Finland och Tyskland har två liknande fall prövats. I Finland dömdes två personer till villkorligt fängelsestraff på drygt ett år och i Tyskland dömdes en person till två års fängelse.