Den färdiga rapporten, gjord av advokatfirman Delphi i Stockholm, lämnades över till kommunen sent i fredags och planen är att Karlskronaalliansen ska presentera den i morgon, måndag.
Men SVT Nyheter Blekinge kan i dag avslöja innehållet – en 30 sidor lång sammanfattning av bristande hantering och formella fel.
Eftersom bärande delar i ärendeprocessen aldrig haft någon formell agenda eller protokollförts bygger granskningen i stora delar på muntliga källor – intervjuer med nyckelpersoner: både politiker och tjänstemän.
Olika versioner
Klart är att kommunalrådet Christopher Larsson (SD) på ett så kallat måndagsmöte i januari 2023 lyfte frågan om möjligheten att hyra Vattenborgen.
Vem som tog initiativet – fastighetsägarna Arvid Nilsson och kommunstyrelsens ordförande Emma Swahn Nilsson (M) själva eller hennes tre kommunalrådskollegor – går inte att fastställa.
Uppgifterna går isär.
Samhällsutvecklingschefen Ingrid Anderbjörk uppger i rapporten att Christopher Larsson internt meddelat att frågan väckts av Arvid Nilsson.
Den versionen får stöd av oppositionspolitikern Magnus Larsson (C).
– Jag har fått till mig av personer med insyn i den här processen att det var Arvid själv som hörde av sig till kommunen och ville hyra ut, sa Larsson till SVT i februari i år.
Uppgifter som – i rapporten – tillbakavisas av SD-ledaren.
Protokoll saknas
Klart är dock att hela det omfattande Vattenborgsärendet kantats av flera felaktiga beslut från det politiska styret.
Det handlar bland annat om bristande formell hantering, ofullständiga värderingar och avsaknad av protokollföring vid möten mellan kommunalråden och ansvariga tjänstemän.
Advokatfirman Delphi rekommenderar i rapporten bland annat utbildningsinsatser i allmänna handlingar och tydligare former för möten mellan politiker och tjänstemän.
SD-kommunalrådet Christopher Larsson, som haft huvudansvaret för Vattenborgsaffären, vill inte kommentera SVT:s uppgifter:
– Vi håller presskonferens på måndag, ni är välkomna med era frågor då.
Några av slutsatserna i Vattenborgsrapporten
• Förhyrningen av Vattenborgen nådde aldrig kommunstyrelsen eller drift- och servicenämnden – i strid mot gällande regelverk.
• Avsaknad av förstudie och/eller behovsanalys, vilket bryter mot kommunens lokalförsörjnings- och investeringspolicy.
• Värderingarna av Vattenborgen bortsåg från att fastigheten länge stått utan hyresgäst. Rapporten slår fast att efterfrågan för Vattenborgen bör ha varit ”mycket låg”.
• Flera fall av brister i diarieföring och hantering av allmänna handlingar.
• Formella brister i kontakter mellan styrande politiker och tjänstemän.
• Avsaknad av dagordning, minnesanteckningar och protokoll från möten där frågan diskuterades och där direktiv om Vattenborgen gavs.