Migrationsverket: ”Hotbilden är inte personlig”

Uppdaterad
Publicerad

Kholoud Sokarie och Nidal Darwish fick avslag på sin asylansökan under sommaren 2018, då Migrationsverket inte ansåg att hotbilden mot familjen var tillräckligt konkret och personlig. Sedan dess har paret fört en ständig kamp mot myndigheterna – det senaste avslaget kom i juni.

Paret var det första som gifte sig borgerligt i Libanon, vilket ledde till att landets stormufti, högste rådgivaren i frågor om islamisk praxis, uttalade en fatwa och att familjen fick ta emot ett antal hot.

Även om muftins utlåtande – fatwan – riktar sig främst mot de politiker och religiösa ledare som möjliggör borgerliga bröllop, menar familjen att den i praktiken är en dödsdom även för dem, eftersom det var de som gick i bräschen och förde upp ämnet till nationell debatt.

I en skrivelse från den libanesiska ambassaden bekräftas att en arresteringsorder har utfärdats mot paret, och att de kommer att gripas när de återvänder samt att familjen kommer att nekas libanesiska pass.

Familjens skäl inte nog

Migrationsverket menar att familjens asylskäl inte är tillräckliga och 2018 beslutade de att utvisa paret. Ett beslut som senare även vann laga kraft i Migrationsöverdomstolen.

– Vår bedömning är att de inte kunnat visa att det finns en konkret och personlig hotbild vid ett återvändande. I en asylansökan måste hotbilden kopplas till personen som söker asyl. Det är där Migrationsverket tycker att de inte visat att det finns en personlig koppling till just dem, säger Fredrik Green, som är enhetschef och prövar ärende med verkställighetshinder.

Förekommer i FN-rapport

I de dokument med landinformation som Migrationsverket ofta använder sig av vid asylärenden nämns Kholouds och Nidals historia specifikt i en rapport från FN:s människorättsorganisation. Där står bland annat hur borgerliga bröllop orsakat kontrovers och lett till påstådda dödshot. Men den rapporten tog Migrationsverket inte hänsyn till.

– Den har inte åberopats i ärendet och därför har vi inte tittat på just den. Så min bedömning är att prövningen är korrekt utifrån den utgångspunkten, säger Fredrik Green på Migrationsverket.

Ska överklaga avslag

Sedan utvisningsbeslutet vann laga kraft har familjen vid ett antal tillfällen ansökt om verkställighetshinder. Det senaste avslaget kom i Migrationsdomstolen i juni, ett beslut som i veckan överklagas till högsta instans.

– Det här är vår sista chans. Vår sista chans utan hopp, säger Kholoud Sokarie.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.