Osäkra väderprognoser är ett ständigt gissel för lantbrukare. Ulf Ivarsson i Ramdala är en av många som har drabbats hårt den här säsongen.

– Först kom en väldigt blöt vår och då trodde man inte att det skulle torka förrän midsommar. Men sedan kom torkan redan i maj och växternas rötter fick inte fäste. Jag har tappat omkring 40 procent av skörden, men gödslat för full skörd, säger Ulf Ivarsson.

Väderdata från SMHI

Nu arbetar en forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) för att ta fram en modell som ska underlätta avsevärt för lantbrukare. Med hjälp av avancerade matematiska algoritmer, artificiell intelligens, och 20 år av väderdata från SMHI hoppas Pietro Campana kunna effektivisera lantbruket.

– Den här modellen ska göra säkrare väderprognoser och kunna räkna ut väderscenarion upp till ett par månader framåt i tiden. Sedan ska den kunna säga vilka specifika grödor som behöver vattnas hur mycket och när för att maximera avkastningen av grödorna och minska vattenförbrukningen, säger Pietro Campana.

Stöttas av Blekinge Arkipelag

Föreningen Blekinge Arkipelag, som jobbar för en hållbar tillväxt i biosfärområdet, har valt att stötta forskaren i arbetet och hoppas att den inom två år ska kunna testas i Blekinge.

– Vi jobbar för att hitta lösningar på globala problem på lokal nivå och intresserade oss för Pietros forskning. Hade det kunnat tillämpas här hade det varit en stor vinst. Såväl ekonomiskt för lantbrukarna, som nationellt för en hållbar energiförbrukning och för miljön då risken för övergödning minskar, säger Mattias Holmquist, biosfärsamordnare på Blekinge Arkipelag.

Opålitliga prognoser

För Ulf Ivarsson hade säkrare väderprognoser varit välkommet.

– Opålitliga väderprognoser är ju vårt största dilemma. Tror vi att det ska bli regn nästa vecka vattnar vi kanske inte så mycket, men om det då inte blir det så torkar grödorna. Så jag hoppas verkligen man kan få testa det här, säger Ulf Ivarsson.