– Vi påverkas väldigt negativt av lärarbristen. Det blir svårare och man lär sig mindre, säger John som snart ska börja nian på Kunskapsskolan i Borlänge.

Lärarbristen är ett nationellt problem. Enligt Skolverket behöver det rekryteras 12 500 heltidslärartjänster varje år de närmaste 13 åren men långt ifrån så många kommer hinna utbildas med dagens takt. De närmsta åren är mest akuta och orsaken är bland annat att elevantalet ökar och att många lärare gått i pension.

”Vi får färre sökanden”

Och rektorn på Johns skola känner av lärarbristen.

– Vi får färre sökande på varje tjänst vi utlyser och de senaste åren har det varit en större rörlighet bland lärarna, säger Erik Hartwig som är rektor på Kunskapsskolan i Borlänge.

Han menar att eleverna påverkas av lärarbristen och många lärarbyten men att skolan jobbar aktivt för att skapa kontinuitet.

– Det vi försöker göra är att ha tighta arbetslag, vi samarbetar mycket och många lärare har en relation till eleverna. På så sätt kan jag tycka att det inte är så avhängigt bara på en person, säger Erik Hartwig.

36 lärarbyten 

John Enbäck visar upp dokumentet i datorn där han listat alla lärarbyten i de 10 ämnena samt handledare. När han summerar landar det på 36 lärarbyten de senaste tre åren – då har han inte räknat med de lärare som bara hoppat in som vikarier enskilda lektioner. 

Han menar att elevernas resultat påverkas negativt av lärarbristen.  

– Så fort en ny lärare kommer in ska vi elever anpassa oss efter läraren och alla lärare har ett visst sätt som just de vill undervisa på så det är väldigt svårt att anpassa sig, säger han.