Det är nämligen inte alls självklart att en korv som tillverkas vid ett fäbodbruk får kallas för fäbodkorv. Den rätten äger charkföretaget Melkers i Dalarna.

När man säger ordet fäbod tänker antagligen de flesta på ett småskaligt traditionellt lantbruk – eller – i utmark och skog för boskapsskötsel under sommarhalvåret, som nationalencyklopedien skriver.

Men när en fäbodbrukare i Härjedalen i somras tillverkade fäbodglass tog det tvärstopp.

Rätten till själva ordet fäbod finns nämligen i Falun, på charkföretaget Melkers, där köttet ofta inte ens är från Sverige.

Med risk att behöva betala skadestånd lades fäbodglasstillverkningen ner.

— Ordet fäbod har uppenbarligen ett värde eftersom någon har varumärkesskyddad det, säger Pauline Palmcrantz som är ordförande i Föreningen Sveriges Fäbodbrukare.

Men på Patent- och registreringsverket, där namnet varumärkesskyddas, tar man ingen hänsyn till var produkterna produceras.

Och det är ett omfattande varumärkesskydd som hindrar landets omkring 200 fäbodbrukare att göra till exempel fäbodost.

I princip gäller alla det tänkbara livsmedel — kött- och mejeriprodukter förstås — men även saker som har mycket lite med fäbodar att göra som kakao, mineralvatten och vinäger.

Nu tar man strid för rätten till varumärket genom LRF. Deras egen organisation har inte den finansiella styrka som krävs att driva saken i domstol och det är dit ärendet måste gå

— Namnet borde väl tillhöra näringen och näringsidkarna, det vill säga fäbodbrukarna i de fäbodlän vi har i Sverige, säger Pauline Palmcrantz.