År 2017 helammades 75 procent av barnen vid en veckas ålder, en rejäl minskning från 1998 då andelen var 93,4 procent.

Det finns skillnader mellan länen, men de är relativt små när det gäller amning av de allra minsta barnen.

Men i Dalarnas, Gotlands och Örebro län så var andelen barn som ammades i någon omfattning vid en veckas ålder högst, runt 96 procent.

Kan bero på attityder

Att amningen minskar tror forskaren Jenny Ericson vid Högskolan Dalarna bland annat kan bero på ändrade attityder både hos föräldrar och vårdpersonal.

– Man blir kanske erbjuden ersättning eller nappflaska fast man hade kunnat göra insatser för att stötta amningen.

Ett känsligt ämne

Ericson menar också att amning har blivit ett känsligt ämne att prata om.

– Jag tror de flesta är överens om att amningen är väldigt bra men vi ser också att det har blivit ett känsligt ämne att prata om för då kan man ses som amningshetsare.

Amningen minskar med barnets ålder

När barnet blir äldre så minskar amningen successivt. Mellan fyra och sex månader är minskningen störst. Här kan kopplingen göras till att många barn får smaka annan kost.

Andelen som helammade vid sex månaders ålder under 1998 var 39 procent (73,3 procent hel- eller delammade), 2017 hade andelen sjunkit till 12,8 procent (63,4 procent hel- eller delammade).

Vid sex månaders ålder, hade de regionala skillnaderna ökat 2017 med Stockholms län i topp där 68,3 procent av barnen fortfarande ammades helt eller delvis, medan motsvarande siffra i Gävleborgs län bara var 57,8 procent. Snittet i riket låg på 63,3 procent.

– Vi ser att amningen sjunker från år till år. Vi skulle behöva lyfta ämnet och jag skulle vilja att en myndighet tar ett nationellt ansvar för amningsfrågan. För även små förändringar i amningsfrekvens ger betydande hälsoskillnader för mor och barn, och därmed även hälsokostnader för samhället, säger Jenny Ericson.

Se mammors upplevelser av amning i klippet ovanför.