Folkdräkt bortglömd 150 år

Uppdaterad
Publicerad

Hembygdsföreningarna i Lima och Transtrand har återskapat en folkdräkt som varit bortglömd i nära 150 år.

Tio kvinnor har jobbat i tio år med dräkten som nu är färdigsydd och nu hoppas de att en norsk trend sprider sig så att intresset för folkdräkter blir större också i Sverige.

– Det är inte så stort intresse för sånt här bland ungdomarna i dag, säger Gudrun Larsson Thysk ordförande i Lima hembygdsförening.

I dagarna har de sista justeringarna gjorts inför premiärvisningen av den nästan bortglömda folkdräkten i Lima och Transtrand.

”Det var magiskt när vi provade den”

Dräkten, som användes på söndagar, slutade att bäras i mitten av 1800-talet, när andra dräkter från trakten blev mer populära. Tio kvinnor från de båda hembygdsföreningarna har nu jobbat i tio år för att återskapa bygdedräkten.

 – Det var magiskt när vi prövade den fösta gången, säger Gudrun Larsson Thysk ordförande i Lima hembygsförening. Det är ett stort jobb, det tog två år bara att ta fram förlagor för få fram tyget. Det är en lång resa.

 – Det är jättekul nu. Vi ville göra det här ordentligt för att göra en dräkt precis så som den såg ut, säger Barbro Samuelsson i Transtrands hembygdsförening.

Utgick från en målning

De tio kvinnorna har varit grundliga. De har tittat på en gammal målning av söndagsdräkten från år 1850, de har letat i lador och förråd i trakten efter rester av den bortglömda bygdedräkten och till och med rest till Nordiska museet i Stockholm för att hitta spåren av hur den gamla dräkten såg ut för över 150 år sen.

I dag finns bara en enda unik färdigsydd dräkt som allmänheten kan få hyra. Den visades upp för en samling intresserade i Lima kyrka i veckan. Men det är inte säkert att det blir någon stor produktion av dräkten i framtiden heller.

Fler yngre i Norge köper dräkt

Det är inte så vanligt att folk använder bygdedräkt i norra Västerdalarna. Men hembygdvännerna hoppas att en trend som finns västerut ska sprida sig över gränsen.

 – Ungdomar är inte så intresserade. Det är inte så många som kan väva tyget men det går ju att hoppas att trenden i Norge håller i sig. Där är det många yngre som väljer att köpa sig en hembygdsdräkt. Vi har ju mycket samarbete med Norge när det gäller skidnäringen så det kan ju hända att det här sprider sig hit också, säger Gudrun Larsson Thysk.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.