En stor del av livet på vår planet ligger dolt under under våra fötter.
I en miljö som kallas djupbiosfären, som sträcker sig flera kilometer ner i marken, frodas så kallade mikrobiella samhällen. Forskare tror att meteoritnedslag kan ha spelat en avgörande roll i koloniseringen av denna karga livsmiljö.
Kristaller på borrspetsar
I samband med att ett företag nyligen borrat efter naturgas i området Siljansringen har forskarna fått tillstånd att undersöka borrkärnor som gått flera hundra meter ner i urberget. På borrkärnorna har man hittat små mineralkristaller som består av kalciumkarbonat och sulfid.
Detaljerade analyser av kristallerna visade att de innehåller restprodukter från uråldriga mikroorganismer som bildats för 80-22 miljoner år sedan.
– Man kan säga att det är rester av deras matsmältning man ser, säger Henrik Drake, forskare vid Linnéuniversitetet som har lett studien.
Liv på andra planeter
Enligt forskarna visar resultaten att meteoritkratrar utgör optimala miljöer för bildandet av liv.
Själva kollisionen spräcker upp berggrunden vilket skapar utrymme där mikrobiella samhällen kan uppstå.
Hettan från nedslaget ger samtidigt upphov till cirkulation av vatten, gaser och näringsämnen vilket också är en förutsättning för liv.
– Det har ganska stora astrobiologiska konsekvenser om man tänker på eventuellt liv på andra planeter, säger Henrik Drake.
Teorin är att eftersom liv har kunnat bildas i nedslagsplatser på jorden, kan liv också ha bildats i kratrar på andra döda planeter, exempelvis Mars.
Bildade metan
Forskarna har dessutom kunnat slå fast att mikroorganismerna som levde i Siljansringen både konsumerade och bildade metan.
– När man letar efter på liv på andra planeter söker man ofta efter just metan, eftersom det kan vara ett tecken på liv, säger Henrik Drake.
Att kunna genomföra djupa borrningar på Mars ligger förmodligen ganska långt fram i tiden.
Men om eller när det eventuellt blir möjligt kan metodiken som använts vid Siljansringen vara ett bra alternativ för att söka efter uråldrig aktivitet av mikroorganismer, menar forskarna.
Resultaten av studien publiceras i tidskriften Nature Communications under fredagsförmiddagen.
”Tänk vad kul att vi är först i Dalarna igen”, säger Björn Forsberg Länsstyrelsen Dalarna om fyndet vid Siljansringen. Se mer i klippet ovan.
Fakta Siljansringen
Siljasringen är Europas största meteroritkrater med en diameter på över 50 km.
Nedslaget tros ha skett för omkring 380 miljoner år sedan och bildar i dag ett område som inrymmer flera sjöar, där Siljan är den största.