En sumpskog – så beskriver Johan Backlin området idag. Här växer al, björk och gran och inne i skogen ligger en mosse. Området dikades ur på 1800-talet för att användas till slåtter, foder till boskap. Men nu pågår arbetet med att bland annat bygga en vall för att kunna återväta området och skapa en liten sjö som skogen kommer stå i.
Hoppas på vitryggig hackspett
– Det ska bli spännande att se vad för arter som kommer flyga in och bosätta sig här sen. Jag hoppas ju på att vitryggig hackspett, som fanns här i området på 80-talet, ska hitta tillbaka, säger Johan Backlin.
Att anlägga våtmarker är inget nytt för Johan – till vardags arbetar han som våtmarkskonsult och det här blir hans andra våtmark på egna ägor. I det här projektet finns även Sveaskog Bergslagen med, de äger två tredjedelar av området som ska återvätas.
”Roligast – kommer snabbt resultat”
– Hösten 2023 så kommer man kunna se en vattenspegel här. Och resultaten kommer ganska snabbt, framförallt av pionjärarter. Det är väl det jag tycker är roligast med projektet, att se effekten av det arbete man lägger ner, säger Johan Backlin.
Det här våtmarksprojektet har beviljats stödpengar från Naturvårdsverkets LONA-program som ges till lokala naturvårssatsningar. Bidraget kommer att täcka 90 procent av kostnaderna och resterande tio procent delar Johan Backlin och Sveaskog på utifrån sina markandelar. Totalt beräknas restaureringen kosta 464 000 kronor.
I klippet: ”En explosion av fåglar” – häng med till sumpskogen i Kloster som nu ska bli våtmark.
Återvätning av torvmark
Att återväta torvmark är en kostnadseffektiv metod för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser.
Fram till 2045 kan upp till 110 000 hektar återvätas i Sverige. Av det är 100 000 hektar skogsmark och 10 000 hektar jordbruksmark. Det skulle minska Sveriges utsläpp av koldioxidekvivalenter med 1 miljon ton.
Sveriges totala utsläpp av växthusgaser uppgick under 2021 till 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Kostnaden för den här åtgärden varierar mellan 200 och 400 kronor per ton koldioxidekvivalent.
Källa: SOU 2020:4 Vägen till en klimatpositiv framtid samt Naturvårdsverket