I dag är det midsommarafton och många firar traditionsenligt med bland annat majstångsresning, jordgubbar och sill och potatis.

En av anledningarna till att våra traditioner under till exempel midsommar är fortsatt starka är att vi har ett behov av att dela in året och livet i traditioner, menar etnologen Lena Kättström Höök från Kättberget, Venjan.

– Hade vi inte vardag och fest skulle vi bli lite vilsna. Genom att göra den indelningen ser vi också hur året och livet fortskrider och det blir mer begripligt.

Hon menar också att vi under dessa högtider transformeras från vårt vardagsjag till en helgperson.

– Det blir som ett undantagstillstånd, man får göra sådant som man inte får göra annars, det blir lite karnevalsstämning.

Starka traditioner även i framtiden

Lena arbetar som intendent vid Nordiska museet i Stockholm och hon ser i dag ett ännu större behov av traditioner.

– I dag kan vi hitta på dagar för vad som helst i kalendern,

Under 1970-talet var parollen ”skit i traditionerna” och människor skulle inte längre gifta sig, fira studenten eller fira högtider som jul och midsommar.

– Men redan på 80-talet svängde det och vi gifte oss som aldrig förr i stora marängliknande klänningar och de starka traditionerna håller fortfarande i sig, säger Lena Kättström Höök.

– En tradition skulle dö ut om den inte förändrades men ännu finns inget tecken på något ointresse för våra traditioner

Inte religiöst

Den stora skillnaden mellan midsommar och de andra stora högtiderna påsk och jul är att midsommar inte är religiöst präglat.

– Vi firar naturen och ljuset och att vi kan vara ute hela natten.