Tidigare har det funnits sydsamisktalande personal inom förskolan i Idre i Älvdalens kommun som kunnat driva barnens språkliga utveckling framåt.
– Vi har haft det till och från när det funnits barn med samiska som modersmål, säger Malin Ripa som är samisk samordnare i Älvdalens kommun.
Brist på personal
Men sedan ett och ett halvt år tillbaka har man ingen samisktalande personal i förskolan och kommunen kan därmed inte leva upp till lagen.
– Vi letar efter personal och det är jättetråkigt att det ska vara så här, säger Malin Ripa.
Inte heller i skolan finns sydsamisktalande lärare. För de lite äldre eleverna har man då löst undervisningen via skype med lärare på annan ort.
– Vi måste ta tag i det här ordentligt nu, säger Malin Ripa.
Större krav på kommuner
Sedan årsskiftet har kraven på kommunerna skärpts när det gäller nationella minoritetsspråk. Till exempel ska rätten till minoritetsspråkig förskola avse en större del av verksamheten och vårdnadshavare ska tillfrågas om de önskar plats på förskola på minoritetsspråket.
Även när det gäller äldreomsorg på minoritetsspråk så skärps kraven på kommunerna. I Älvdalen finns just nu ingen efterfrågan på äldreomsorg med samisktalande personal.
Tanken med de skärpta kraven på kommunerna är att stärka minoriteternas rättigheter.
– Vi hoppas att de nationella minoriteternas rättigheter till sina språk och kulturer ska förverkligas i hela landet, säger Aina Negga, enhetschef på Sametinget.
Sveriges nationella minoriteter
De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. Gemensamt är att de har befolkat Sverige under lång tid och är en del av landets gemensamma kulturarv. Minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.